Att tänka på som naturvägledare

Senast ändrad: 08 augusti 2023
Tre personer står framför en informationsskylt. Två av personerna sitter i rullstol.

"Det spelar ingen roll hur tillgängliga naturområdena är om folk ändå inte kan komma dit. Många med funktionsvariationer kan inte eller vågar inte ge sig ut själva. Att ge sig ut i grupp ger trygghet. Guidens roll är jätteviktig här." /Anders Andrae, naturvägledare

Naturvägledning för att förbättra tillgängligheten

Naturvägledning i sig är ett medel för att göra natur mer tillgänglig för alla. Genom att anpassa naturvägledningen för människor med olika typer av funktionsnedsättningar kan vägledningen vara till glädje för ännu fler. Ungefär var femte person i Sverige har någon typ av bestående funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan inkluderas relativt enkelt i de verktyg som finns för planering av naturvägledningen – använd gärna dem.

Var gärna fler naturvägledare

Det är bra om ni är fler naturvägledare vid en guidning eller en träff. Om en person håller i övningar eller leder gruppen till nästa stopp så fungerar den andra personen som stöd. Stödpersonen kan hjälpa deltagare till rätta och hålla koll så att alla hänger med. Båda naturvägledarna ska ha koll på upplägget så att rätt stöd ges till deltagarna. Byt roller efter ett tag om ni vill. Den som fungerar som stöd tar täten och tvärtom. Att vara minst två gör att säkerheten ökar för er som naturvägledare och för hela gruppen förstås.

Under guidningen kan det hända att en person får epilepsianfall, någon orkar inte uppför backen med sin rullstol, batteriet i en elrullstol tar slut, med mera. Om det finns någon kontaktperson för gruppen ni ska träffa prata med denne om ni kan väntar er när det kommer till deltagarnas ork, om de har epilepsi eller annat. Diskutera också er emellan och förbered hur ni kan hantera eventuella situationer.

Tillgänglighet inför besöket

När ni planerar naturvägledning, tänk på att tillgänglighet är betydelsefullt både på väg till platsen och på själva platsen där ni ska vara. Deltagaren vill kunna läsa sig till mer information om platsen. Är det tillgängligt för mig där? Hur kommer jag dit? Hur ser det ut och hur hittar jag där? Hur kommer jag hem? Hur lång tid tar hela besöket från det att jag åker hemifrån tills det jag är hemma igen?

Naturvägledning med personliga möten

Guidning är den form av naturvägledning som är vanligast. Det finns mycket ni kan göra med själva guidningen för att höja tillgängligheten för era deltagare.

  • Öka din egen kunskap om olika funktionsnedsättningar och vad som är tillgängligt för olika grupper.
  • Planera guidningen längs lätta gångstråk med få backar. Välj en plats där det finns mycket att uppleva för alla sinnen. Se till att det finns platser där deltagarna kan sätta sig och vila. Särskilt där du stannar för att berätta något.
  • En högtalarväst eller portabel hörselslinga underlättar för personer med nedsatt hörsel.
  • Guidar du för döva personer som kan teckenspråk, ha med teckenspråkstolkar. Tolkning är utmanande så fler tolkar kan behövas. Prata med tolkarna och diskutera hur många som behövs.
  • Det finns appar som gör om tal till text och som kan användas för personer med nedsatt hörsel.
  • För personer med nedsatt syn kan taktila redskap användas. Ledstråk underlättar för personer med taktil käpp (vit käpp). Taktila kartor och bilder gör att besökare kan känna hur landskap och föremål är utformade.

Använd alla sinnen

Planera in så att du använder alla sinnen i samband med guidningen. Låt deltagarna känna, höra, lukta, se och smaka. Läs mer under Metoder, verktyg och goda exempel.

Självguidande naturvägledning

Det finns många metoder för självguidande naturvägledning. Gemensamt för dem alla är att naturvägledaren inte finns på plats utan når besökaren indirekt, till exempel genom att ta fram en skylt med text eller läsa in en berättelse i en ljudfil. Även obemannad naturvägledning kan göras mer tillgänglig genom att man uppmuntrar besökarna att använda sina olika sinnen. Men det är också helt avgörande för tillgängligheten hur texter och bilder används.

Textutformning

Använd lätt svenska på skyltar, i foldrar eller i appar. I boken Att skriva om natur beskrivs hur man kan skriva om natur på ett tydligt och enkelt sätt. Översätt informationen till punktskrift för personer med synnedsättning och till teckenspråk för personer med hörselnedsättning. Det går även att läsa in informationen vilket underlättar både för personer med synnedsättning och för personer med dyslexi.

Ljud och bild

Via ett telefonnummer, på en skylt eller i en broschyr, kan man erbjuda besökaren att ta del av en inspelad guidning. Man kan även ha ljudguider med syntolkning där ljudguiden beskriver hur besökaren ska gå och vad man kan uppleva vid varje punkt.

Filmer kan läggas på en webbsida som kan nås via en länk eller QR-kod med en smarttelefon. Filmen kan översätta information till teckenspråk.

teckenspråksvisning_bröllopsstigen.jpg

Teckenspråkad guidning över internet vid Adolfsberg, Örebro kommun. Foto: Örebro kommun

Man kan även göra virtuella besök på en plats genom att göra en film eller genom att sätta samman ett stort antal fotografier. Om man använder fotografier så kan besökaren zooma in och ut på olika fenomen. Genom en virtuell lösning kan personer som inte kan ta sig till en viss plats ändå se hur utsikten ser ut från en plattform uppe i ett träd trots att de står nedanför trädet.

Taktil information kan vara i form av kartor, konstruerade så att besökaren med hjälp av känsel kan orientera sig inom ett område. Tredimensionella modeller över till exempel ett skogs- eller jordbrukslandskap kan fungera som en variant av taktila kartor. I taktila utställningar kan man låta besökarna känna till exempel modeller av djur. På museer har man ofta modeller i mindre skala där man kan känna på till exempel modeller av byggnader.

Person läser taktil karta över Garnuddens naturreservat.

Taktil karta över Garnuddens naturreservat i Salem, Stockholms län. Foto: Magnus Mattisson.

Stationära, vevbara ljudspelare kan användas för att spela upp information för besökaren. Sådana spelare, som kallas för vevlåda eller U-turn, laddas med ljudfiler i MP3-format.

Läs mer om digitala verktyg på CNV:s webbsida Digitala verktyg för naturvägledning

Hur hittar ni målgruppen?

Ett generellt råd för naturvägledare som vill jobba med personer med funktionsnedsättning är att ha direkt kontakt med målgruppen så att ni lär känna varandra. Tillsammans kan ni utforma träffarna utomhus så att de inkluderar så många som möjligt. Det gör att ni får större kunskap om gruppens kapacitet, behov och önskemål. De i sin tur lär känna er.

Samarbete kan ske med LSS-boenden, daglig verksamhet och lokala och regionala funktionsrättsorganisationer.

Att skriva en inbjudan

Om ni har öppen inbjudan till ert tillfälle för naturvägledning är det svårt att veta vilka som kommer. Då är det viktigt att det tydligt framgår i informationen hur tillgängligt området är. Läs mer under rubriken Vad är det som behöver vara tillgängligt?. Ju tydligare informationen är desto lättare är det för deltagarna att göra sig en uppfattning om denne kan delta eller inte.

Fakta:

Funktionshinder, funktionsnedsättning, funktionsvariation?

Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen (Socialstyrelsens definition). Det vill säga, ett funktionshinder innebär att omgivningen inte är anpassad efter hur en person fungerar. 

Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (Socialstyrelsens definition).

Funktionsvariation, definition enligt NE.se: värdeneutral beskrivning av människors olika fysiska, psykiska eller kognitiva förmåga. Begreppet används ofta synonymt med funktionsnedsättning. En del anser att det är fel att använda det som synonym till funktionsnedsättning, en del anser att det är korrekt. 

Ordet handikapp används inte längre. 

 


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv