Hållbar produktion och konsumtion av mjölk

Under 2018 utlyste Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) forskningsmedel under temat Hållbara dieter från en hållbar livsmedelskedja med fokus på mjölkproduktion och mjölkkonsumtion. SLU, genom SLU Future Food, fick uppdraget att koordinera de beviljade projekten inom ett sammanhållande forskningsprogram: ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk.

I programmet finns sex projekt från tre forskningsmiljöer: SLU, Chalmers och RISE. Projekten startade under 2019 och pågick till december 2023. Den här rapporten lyfter fram huvudresultat från de olika delprojekten och reflekterar över de synergieffekter som har uppstått genom att kombinera flera projekt i ett program, vilka värden som samarbetet har skapat och vad satsningen på koordinering har bidragit med. Rapporten tar också upp hur forskningen fortsätter och hur resultaten kan omsättas i praktiken.

Forskningsprojekten i programmet sträcker sig från den individuella kon, nyttan och nya möjligheter med vallen, till miljöpåverkan på gårdsnivå såväl som till miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer.

Några av de viktigaste resultaten från projektet är:

• Kostens näringstäthet är en lämplig indikator för att beskriva matens hälsoeffekter, som till exempel kan inkluderas i en livscykelanalys (LCA).
• Baserat på nationell data kunde indikatorer för ekosystemtjänster tas fram. Dessa visar att de varierade landskapen på gårdar med idisslare bidrar med många viktiga ekosystemtjänster.
• Svenska mjölkgårdar har över tid haft högre kolinlagring i sina jordar än andra driftsinriktningar vilket även minskar klimatavtrycket för mjölken väsentligt.
• Mjölkproduktionens hållbarhet, lönsamheten inkluderad, förbättras av att öka kornas medellivslängd med ca ett år jämfört med idag.
• Fodereffektivitet är ett säkrare mått att använda i avelsarbetet än metanutsläpp för att minska klimatpåverkan från mjölkkorna.
• För att kunna beskriva livsmedelssystemets hållbarhet måste livscykelanalysen kombineras med andra modeller för hållbarhetsbedömningar.
• Trenden mot allt större och färre enheter och högre mjölkavkastning per ko ger ökad ekonomisk effektivitet och lägre klimatpåverkan per kg mjölk, men skapar problem för biodiversitet och resiliens. Ny teknik skulle kunna möjliggöra en större variation i hur mjölkproduktionen bedrivs.
• Mjölkproduktion, med olika produktionsinriktningar, spridd i hela Sverige är en nödvändig insats för att säkra svensk matförsörjning och biologisk mångfald, i linje med Nationella Livsmedelsstrategin. En förutsättning är att alla intressenter hjälps åt.