SLU-nyhet

Nordisk samarbetsgrupp efterlyser gemensam förvaltning av skarv

Publicerad: 17 april 2018

Skarvarna i Östersjön blir allt fler. I Sverige, Finland och Danmark äter fåglarna nu så mycket fisk att det i vissa områden sannolikt påverkar fiskbestånden negativt och leder till minskade fångster för fisket. Nyligen möttes nordiska forskare och fiskeribiologer för att diskutera vad som krävs för att förbättra förvaltningen och skydda fisken och fisket. Samarbetsgruppen vill på sikt se en gemensam nordisk förvaltning av mellanskarven i Östersjön.

- Mellanskarven är inte längre en hotad fågelart i Nordeuropa och det finns flera undersökningar som visar att skarven blivit ett hot mot vissa fiskbestånd. Skarvarna är mycket rörliga, och det gör det svårt att förvalta dem och styra deras antal. Skarvar som söker föda i danska åar om vintern kommer till exempel från Sverige. Vi i gruppen är eniga om att det vore bra att samordna skarvförvalningen internationellt, säger Maria Ovegård, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU och deltagare vid samarbetsgruppens senaste möte i Silkeborg i Danmark.

På mötet i Silkeborg blev det tydligt att de största skarvproblemen finns i Danmark, där man länge haft fokus på den negativa inverkan skarven har på fisk och fiske, både längs kusten, i åar och sjöar. Allt eftersom skarvarna ökat sin utbredning i Östersjön har de anklagats för minskade fiskefångster och att de utgör ett hot mot skyddsvärda fiskbestånd längs den svenska och finska kusten. I Norge har man först de senaste åren upplevt problem med mellanskarv i sötvattenområden och här jagar man nu skarv. I Estland utgör det stora skarvbeståndet inte någon betydande konflikt mellan intressenter, eftersom de kommersiella fiskbestånden längs kusten fortsatt är goda.


- Vi ser ett behov av ett större kunskapsutbyte mellan länderna, både mellan forskare och förvaltande myndigheter, och undersöker nu möjligheterna att hitta medel till gemensamma projekt, för att studera hur man kan skydda sårbara, ekologiskt och ekonomiskt värdefulla fiskebestånd och samtidigt behålla fortsatt god populationsstatus för skarven. I Sverige vet vi dessutom inte hur många skarvar som häckar idag, eftersom det till skillnad från övriga nordiska länderna saknas regelbundna inventeringar. Syftet med samarbetet på lång sikt är att få en gemensam nordisk förvaltning av mellanskarven i Östersjön, säger Maria Ovegård.

Samarbetet har fått stöd av Nordiska ministerrådet och bestått av forskare, med fokus på både fisk och fågel, och fiskeriorganisationer från Danmark, Norge, Sverige, Finland och Estland. Från Sverige har institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, deltagit i arbetet. Det senaste mötet som hölls 5-6 april i Silkeborg arrangerades av avdelningen för Sötvattensfiske- och ekologi vid Danmarks tekniska universitet.

För mer information: 

Maria Ovegård, forskare/miljöanalytiker, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) , 010-478 41 19, maria.ovegard@slu.se

Marina Nyqvist, projektchef/planerare, Österbottens Fiskarförbund, tel: 0505272314, marina.nyqvist@fishpoint.fi


Kontaktinformation

Maria Ovegård, miljöanalysspecialist
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU 
maria.ovegard@slu.se, 010-478 41 14