Kunskap om Östersjöns hotade torskbestånd belönas

”Arbetet har påtagligt ökar förståelsen för Östersjötorskens biologi”, skriver KSLA i sin motivering. De lyfter bland annat fram att resultaten bygger på innovativ digital analys av torskägg och på en unik sammanställning av data från torskmärkningar.

Under flera år i mitten av 2010-talet misslyckades forskarna med att göra beståndsuppskattningar av torsken i östra Östersjön. Man hade svårt att bestämma torskens ålder, och det i sin tur ledde till svårigheter att uppskatta fiskarnas tillväxt. Och vet man inte hur stor tillväxten är så kan man inte göra säkra uppskattningar av hur mycket fisk det finns och hur bestånden utvecklas.  

Så vad gör man när torsken är i så dålig kondition att man inte får fram bra åldersdata? Monica Mion och hennes kolleger samlade in och sammanställde data från både historiska och nutida märkningar av torsk, från 1955-2019. Tack vare den omfattande datamängden kunde hon visa hur torskens tillväxt förändrats under de senaste 70 åren. Torskens tillväxt var störst på 1980-talet (9,6 centimeter/år hos en 40 centimeter stor torsk). 2019 var tillväxten rekordlåg (4,6 centimeter/år för en 40 centimeter stor torsk.)

Tack vare Monica Mions omfattande analyser så kan forskarna nu återigen göra beståndsuppskattningar av torsken i det östra beståndet, vilket är helt nödvändigt för förvaltningen, konstaterar KSLA i sin motivering. Belöningen för framstående doktorsarbete delades ut vid KSLA:s högtidssammankomst lördag 28 januari. 

Monica Mion la fram sin avhandling Increasing the biological knowledge of Baltic Sea cod: growth, movements and reproductive potential from historical and contemporary data vid SLU 2021, och arbetar numer som miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.