SLU-nyhet
Växternas kommunikation kan påverka bladlössens matvanor
Publicerad: 14 juni 2023
Det har visat sig att mängden bladlöss kan minska om man blandar två sorters korn. Och kommunikationen mellan olika plantor verkar ha betydelse. I en studie utsatte SLU en kornplanta av en sort för kemiska signaler från kornplantor av andra sorter. Vid en viss sortblandning ägnade bladlössen mindre tid åt att äta. De växte heller inte lika snabbt. Det här är intressanta resultat som kan komma till nytta i framtidens växtskydd.
Tidigare forskning på SLU har visat att bladlössen kan minska i sortblandningar. Men enligt både denna och tidigare studier så spelar det stor roll vilka två sorter man väljer. Det är bara vissa blandningar där man får den här effekten.
– Det viktigaste vi har kommit fram till i den här studien är att det kemiska samspelet mellan plantor kan störa växtätande insekter. Om man lär sig att blanda rätt sorter skulle det kunna användas inom växtskyddet, säger Sokha Kheam, doktorand på institutionen för ekologi, SLU.
De använde tre olika sorters korn. Sort 1 utsattes för kemiska signaler från antingen sort 2 eller sort 3. På Salomeplantorna placerade forskarna bladlöss som de sedan följde under experimentets gång.
Bladlössen ätande påverkades
En av kombinationerna påverkade bladlössen på ett intressant sätt. Bladlössen ägnade mindre tid till att äta. De avbröt sugandet snabbare för att sticka ner sin tunga på ett annat ställe och testa där istället. De växte också sämre och det tog längre tid för dem att utvecklas till vuxna bladlöss som kunde föröka sig.
– Vår hypotes är att kornplantan aktiverade sitt försvar och därför inte var lika god för bladlössen när den utsattes för signaler av en viss sort. Det ökar vår förståelse för vad som händer när man blandar olika sorter, säger Sokha Kheam.
Stor noggrannhet
Det var ett minst sagt pilligt försök.
– Att väga 24 timmar gamla bladlöss krävde verkligen tålamod och en hel del övning. Jag tog den pyttelilla nymfen från plantan med en smal borste, vägde den och satte tillbaka den på plantan. Efter fem dagar vägde jag dem igen, berättar Sokha Kheam.
För att spåra bladlössens födovanor använde de en metod som kallas elektrisk penetrationsgraf (EPG). På bladlusen fästs med tunn guldtråd och den andra änden av guldtråden förs in i förstärkaren, där den fungerar som en elektrod. En annan elektrod placeras nära växten i jorden. Då kan en dator spela in aktiviteten och generera kurvor med olika mönster beroende på bladlusens födofaser. Exempel på faser inkluderar införande av tungan i bladcellerna och sugande av floemsaft.
– Tack var det kunde vi analysera hur lång tid bladlössen befann sig i de olika faserna. Och vi kunde se att bladlössen ägnade mindre tid att äta och mer tid att röra sig till nya ställen vid den aktuella kombinationen, säger Sokha Kheam.
Vetenskaplig artikel
Volatile interactions between specific undamaged barley cultivars affect aphid feeding behavior and performance, Kheam et al, Journal of Pest Science