Gensaxen tilldelades Nobelpriset redan 2020. Inom forskning är gensaxen mycket viktig men användningen av tekniken inom agrikultur i EU har försvårats, då den omfattas av EU:s lagstiftning för GMO. Det förslag som nu har röstats igenom i EU-parlamentet lyfter ut genomredigering, som gensaxen, till en separat förordning, men vägen mot lagändringen är inte glasklar ännu.
– Om och när ministerrådet beslutar sig är ovisst men förhoppningsvis i slutet av februari. Sedan ska allt slutförhandlas i trilogen; informella trepartsförhandlingar mellan Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. Om det ska bli ett beslut innan EU-valet måste allt vara färdigt i april, säger Jens Sundström, docent i växtfysiologi och samverkanslektor i bioteknik med fokus på genteknologi vid SLU.
Vad händer om förslaget inte går igenom?
– Då lär det bli ett omtag men min gissning är att det inte sker förrän Ungern och Polen har haft sina perioder i ministerrådet, så tidigast hösten 2025.
Välkommet beslut
EU-parlamentets beslut välkomnas av Erik Andreasson, professor i växtskydd och chef för resistensbiologienheten vid SLU.
– Tekniken har varit så begränsad inom EU att den i princip inte har använts, vilket är synd eftersom den är ett viktigt verktyg för ett miljövänligt jordbruk.
Han tycker att det föreslagna regelverket är bättre än den nu rådande GMO-lagstiftningen, men betonar att det kvarstår brister i förslaget.
– Det är bra att så kallade NGT1, där man i princip inte tillför gener från arter som inte är korsningsbara, jämställs med traditionell förädling, säger Erik Andreasson.
Men vad innebär då genomisk redigering, och hur skiljer den sig från GMO? För att måla hela bilden behöver vi först titta på traditionell förädling, som innebär att växter med önskvärda egenskaper korsas med varandra för att förstärka dessa egenskaper. Den traditionella förädlingen tar olika lång tid för olika växter, beroende på hur snabbt de växer. För träd kan det ta uppemot hundra år, medan det går betydligt snabbare inom jordbruket. Det unika med genomredigering är att förädlingen snabbas på betydligt samt öppnar för kombinationer och förändringar som bygger på kunskap om växtfysiologi.
– Den klassiska förädlingen kommer att finnas kvar, men de nya genomiska teknikerna med gensaxen gör det lättare att hålla jämna steg med utvecklingen av patogener och skadegörare, eller helst för att ligga steget före.
Halverad växtskyddsmedelanvändning
SLU-forskare har hunnit långt fram inom genomredigering av potatisar, och just potatis är en av de grödor som kräver mycket växtskyddsmedel, vilket utmanas av EU-kommissionens förslag om att halvera användningen av växtskyddsmedel till 2030. En sammanställning visar att potatissorter som är resistenta mot potatisbladmögel, skulle minska de svenska potatisodlarnas kostnader för växtskyddsmedel med 100 miljoner om året.
Exempelvis i ett nystartat Grogrundprojekt, som syftar till att få fram potatis med ökad motståndskraft mot torka hos potatis, ska resultat från grundforskning nu rullas ut hela vägen till näringslivet, där intresset är stort.
– En ändrad lagstiftning i Europa skulle göra att europeiskt jordbruk inte hamnar i ett dåligt konkurrensläge och troligen kommer det att satsas mycket på detta, säger Erik Andreasson.
