Algtox - Kunskapscentrum om algtoxiner

Vad är algtoxiner? Algtoxiner är farliga kemikalier som skapas av både mikro- och makroalger under deras livscykler. Dessa gifter frigörs från cellerna och sprids i vattnet vilket kan orsaka allvarliga problem. Produktionen av algtoxiner varierar i styrka och plats, vilket är kopplat till intensitet och plats för algblomning.

Vanligtvis toppar produktionen av algtoxiner under sommaren, men vissa toxiner kan även skapas när det är kallt i vattnet. Dessa gifter kan skada både fiskar och människor som vistas i eller nära vattnet.

Algblomning är ofta ett resultat av ett näringsöverskott, som kväve eller fosfor från gödsel eller andra källor, vilket leder till överdriven tillväxt av alger och påverkar hela ekosystemet.

-----------------------------------------------------

Nuvarande medlemmar:

Malin Olofsson, Forskare (Docent)

Elin Dahlgren, Forskare (Docent)

Manuela Seehaser, PhD student sen 2024

Manne Larsson, PhD student sen 2023

Ricardo Parozotto Ribeiro, PhD student sen 2025

Ana Cekol, laboratorietekniker 2024

Sajani Hansana, MSc student 2025

Alumni:

Fanny Persson, laboratorieassistent, sommaren 2024 and 2025

Mohanad Abdelgadir, Post doc 2024-2025

Mihriban Özen, Post doc, 2023-2024

Freja Westermark, BSc 2023

-----------------------------------------------------

Projekt vi är aktivia inom:

Upprättande av Centrum för miljöövervakning av algtoxiner – från provtagning till kommunikation med allmänheten

Kunskapscentrat är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och Livsmedelsverket med målet att samla insikter om giftiga algblomningar. Vi fokuserar på frågorna när och var gifterna produceras och vilka sorters gift som produceras av vilka arter. Kunskapscentrat kommer även utveckla effektiva rutiner för provtagning och analysmetoder för gifterna med målsättningen att undersöka möjligheten att inkludera algtoxinanalyser i reguljär miljöövervakning.

Medverkande: Malin Olofsson, Elin Dahlgren, Bengt Karlson (SMHI), Aida Zuberovic Muratovic (Livsmedelsverket), Karin Wiberg, Stefan Bertilsson, Stina Drakare.

Projektlängd: 2023-2026

Finansiering: 3,1 miljoner SEK, Jordbruksverket/EU

Klimatanpassning och kartläggning av algtoxiner i samband med musselodlingar

Eftersom musslor filtrerar vatten när de äter, ingår alger i deras kost. Det gör musslorna högintressanta för att lära sig mer om giftiga algblomningar. Därför följer detta projekt musselodlingar för att få svar på frågor om när och hur mycket algtoxiner det förekommer i vattnet under ett år. Projektet inkluderar två doktorander som kommer studera två grupper av toxiner, cyanotoxiner och bromerade ämnen för att öka förståelsen kring deras förekomst och produktion.

Medverkande: Elin Dahlgren, Malin Olofsson, Dennis Lindqvist, Caroline Ek, Ecopelag musselfarm.

Projektlängd: 2023-2026

Finansiering: 10 miljoner SEK, Jordbruksverket

Giftigheten hos filamentösa cyanobakterier i ett varmare klimat och deras effekt på zooplankton

Genom att använda sig av ett naturligt uppvärmt system utanför Forskmark så kommer studier att genomföras med fokus på hur uppvärmning påverkar giftigheten hos cyanobakterier och även upptag och anpassning hos zooplankton. Vi kommer att studera skillnader i säsong mellan det uppvärmda området och naturliga området både i form av toxiner och molekylära anpassningar i både cyanobakterier och zooplankton. Vi kommer även att använda oss av sediment för att kläcka vilostadier för att studera lokal adaptation.

Medverkande: Malin Olofsson, Magnus Huss, Anna Gårdmark

Projektlängd: 2023-2025

Finansiering: 1 miljoner SEK, Oscar and Lilli Lamm

Pilotprojekt med fokus på toxinproduktion i filamentösa cyanobakterier

Vi kommer att genomföra experiment där vi studera cyanobakterien Nodularia spumigena under olika förhållanden för att studera när och hur mycket toxiner som produceras. Här inkluderar vi även molekylära metoder för att förstå det genetiska uttrycket under produktion, för att enklare kunna övervaka genförekomst i naturliga miljöer.

Malin Olofsson, Elin Dahlgren, Parisa Norouzitallab

Projektlängd: 2023-2024

Finansiering: 68 000 kr, SLU Water

Cyanobakterietoxin – när och varför produceras det?

Cyanobakterieblomningar blir allt vanligare i Östersjön som ett resultat av mänsklig påverkan. Flera av de tillverkar gift som påverkar både människor och djur. Den senaste forskningen visar att algtoxiner troligen är en bidragande faktor till låg fiskhälsa i Östersjön och att fisk får i sig mer cyanobakterier än tidigare trott genom sin föda. För att förstå när och varför cyanobakterierna producerar gift så kommer vi att kartlägga de i olika miljöer och ta reda på under vilka omständigheter giftet produceras genom att både mäta olika gift och titta på geninnehav samt uttryck. Detta så vi kan ge underlag åt beslutsfattare att sätta in effektiva åtgärder för att minska dess negativa effekter.

Medverkande: Malin Olofsson

Projektlängd: 2024-2025

Funding: 200 000 SEK, BalticWaters

-----------------------------------------------------

Mer om algtoxiner:

Cyanobakterier

När vi pratar om algblomningar på sommaren är det ofta cyanobakterier vi syftar på, eftersom de skapar tjocka mattor av små celler. Dessa små organismer producerar ibland olika typer av toxiner som kan vara skadliga för människor, djur och eventuellt växter. Vi känner till flera olika typer av gifter som cyanobakterier producerar, men här finns kunskapsluckor eftersom jämförelsematerial inte är tillgängliga i tillräckligt stor utsträckning ännu. 

I Östersjön dominerar tre grupper av trådformiga cyanobakterier: Aphanizomenon spp., Dolichospermum spp., och Nodularia spumigena. För den förstnämnda, Aphanizomenon spp., finns inga belägg för att den producerar gift i Östersjön - men i andra miljöer. Dolichospermum spp. kan producera flera olika sorters toxiner med stor variation mellan miljöer och miljöparametrar. Nodularia spumigena producerar höga halter av giftet nodularin i Östersjön. Bland de arter som kan producera toxin i sjöar dominerar Microcystis och Planktothrix, vilka främst producerar olika microcystiner vilket stör både möjlighet till bad och dricksvattenproduktion.  

Fintrådiga röd och brunalger

Fintrådiga alger kan också producera biotoxiner. I Östersjöns bräckta vatten finns grundämnet brom från vilket fintrådiga röd- och brunalger kan tillverka giftiga substanser som polybromerade difenyletrar (OH-PBDE), polybromerade fenoler (BPs) samt polybromerade dibenso-p-dioxiner och polybromerade dibensofuraner (PBDD/Fs). Dessa substanser produceras även industriellt som flamskyddmedel. Bland annat algerna Ceramium tenuicorne och Pilayella littoralis är kända producenter av bromerade algtoxin.  Det går att hitta gifterna OH-PBDEs och BPs i alla delar av Östersjöns näringsväv, i cyanobakterier och alger, kräftdjur, musslor, fisk, sälar och fåglar.

Andra giftproducerande arter

I Östersjön och på västkusten producerar kiselalger och mikroskopiska organismer som dinoflagellater toxiner och kan ge olika former av förgiftning. Under senare år har dinoflagellaten Alexandrium ostenfeldii ökat i Östersjön. Den kan orsaka syndromet paralytic shellfish poisoning (PSPs), eftersom den kan producera neurotoxin som gonyautoxin och saxitoxin. PSP orsakas av saxitoxinernas förmåga att blockera nervimpulser och kan vara dödligt när det orsakar andningssvikt. PSP toxiner återfinns i flera delar av Östersjöns näringsväv, hos filtrerare, kräftdjur och fisk med halter som varierar över sommarsäsongen. Dinoflagellater kan producera s.k. diarrégifter, t.ex. okadasyra, något som framförallt anses vara ett problem vid konsumtion av musslor. Livsmedelsverket övervakar kommersiellt odlade musslor och ostron för Paralytic shellfish poisoning (PSP) och diarretic shellfish poisoning (DSP), men i dagsläget inte cyanotoxin.