Djuretik

I samhället gör vi av tradition skillnad mellan olika djurslag (t.ex. häst och ko), och inom (t.ex. sällskapskanin och försökskanin), tillskriver djurs smärtupplevelser olika vikt (t.ex. hund och gris) och tar olika mycket ansvar för deras välbefinnande (t.ex. vilda resp. tama). Vi har m.a.o. olika gränser för vad vi tycker är ok att göra med djur, vilket även påverkar lagstiftningen. Men, vilka är skälen bakom detta, och är de välgrundade? Djuretiken har sina rötter i filosofiämnet, och undersöker dels begrepp och fenomen kring djur genom t.ex dessa frågor: vad är ett ’djur i sig’? Vem kan ha rättigheter, och vilka? Vad är ’onödigt’ lidande? Är djur medborgare?, dels vilka normer som bör gälla för människa-djur-relationen och vilket ansvar människan har.

Vid THV bedrivs undervisning med målet att inspirera studenterna att träna etisk reflektion och diskussion kring olika värderingar och djuretiska frågor. Vi har

• djuretik inom fakultetens fem kandidatprogram,
• veterinäretik inom veterinär- och djursjukskötarprogrammen,
• djuretik i en fristående kurs (Miljö- och djuretik 5 hp) på NJ-fakulteten,
• livemedelsetik inom en masterskurs (Food ethics 7,5hp) på NJ-fakulteten,
• djuretik på doktorandnivå (Animal ethics 3 eller 4,5 hp)
• samt medverkar i en rad andra kurser, inkl. forskningsetikkurser på doktorandnivå.  

Djuretik bedrivs ofta i tvärvetenskapliga projekt där en aktuell fråga, t.ex. lantbruksdjurs välfärd, hållbar livsmedelsproduktion eller djurhälsopersonals ansvar, analyseras med hjälp av olika vetenskapliga discipliner. En etisk analys kan lägga grunden för ett genomtänkt förhållningssätt. Det sker ofta mot bakgrund av att grundläggande värderingar, begreppsförvirringar och argumentationslinjer kring människa-djurrelationen kartläggs och analyseras. Genom att undersöka de glapp mellan teoretiska ståndpunkter och föreslagen praxis som ofta finns i t.ex. lagstiftning, policyer eller praxis bidrar etiken vidare till att öka förståelsen för olika resonemang och ståndpunkter, och därmed en bättre dialog vid beslutsfattande.

Några exempel på forskningsområden:

• Djurförsöksetiska nämnders etiska bedömningar
• Moralisk stress bland veterinärer och djurhälsopersonal
• Etiska resonemang kring gränsen för övervård resp. avlivning inom veterinärmedicinen
• Veterinärers kunskap om hur man känner igen våldsutsatta djur
• Forskningens roll och ansvar i policyarbete inom hållbar livsmedelsproduktion
• Etiska och ekonomiska värden i bedömning av välfärd för djur inom lantbruket
• Insekter som foder och föda
• Fiskar som ’den tysta andre’ – etiska aspekter på fiske och aquakultur
• Vilda djurs ekosystetjänster mha återskapande av utdöda resp. åter/införande av vilda djurarter