Markekologi

Vi studerar markorganismernas mångfald och deras roll för markens funktion, hur de samspelar med växter och hur de påverkas av olika skötselmetoder. Den här kunskapen kan hjälpa oss att skydda den biologiska mångfalden i marken när klimatet blir varmare och markanvändningen förändras.

Biogeografi av markorganismer

Jord innehåller en mångfald av organismer, från mikroskopiska bakterier till daggmaskar. Vi studerar hur denna biologiska mångfald i marken skiljer sig åt inom och mellan olika ekosystem, från nationell till global skala. Med moderna DNA-metoder (metabarcoding och metagenomomik) är det möjligt att ringa in var det finns hotspots med stor biologisk mångfald och vilka faktorer som påverkar den. Det är viktiga kunskaper för att vi ska kunna skydda livet i marken.

Kontakt: Mohammad Bahram, Tord Ranheim Sveen, Maria Viketoft, Astrid Taylor

Mikrobiell mångfald och näringstillgång under miljöförändringar 

Vilken roll spelar mångfalden av mikroorganismer för jordens struktur, nedbrytning och näringens kretslopp? Denna forskning är viktig för att vi ska förstå vad markens biologiska mångfald betyder för ekosystemens funktion och markrelaterade ekosystemtjänster och för att kunna förutsäga effekter av miljöförändringar.

Kontakt: Mohammad Bahram, Monique Smith, Tord Ranheim Sveen, Louisa-Marlen Tägtmeyer

Påverkan på markdjur av skötselåtgärder 

Större markorganismer, dvs markdjur som nematoder, kvalster och daggmaskar, spelar också en viktig roll för markens struktur och nedbrytning av organiskt material. Vi studerar hur förändrad markanvändning och olika skötselmetoder (både inom jord- och skogsbruk) påverkar markdjuren och deras funktioner i marken. Denna kunskap kan bidra till förbättrad förvaltning och bevarande för att upprätthålla eller förbättra markens funktioner. 

Kontakt: Maria Viketoft, Neus Rodriguez-Gasol, Astrid Taylor, Tryggve Persson, Jan Bengtsson

Växternas samspel med markorganismer

Både döda och levande växter är föda åt markorganismer. Markorganismer kan i sin tur påverka växternas tillväxt. Ett exempel är växelverkan mellan växter och mykorrhizasvampar, som är avgörande för växternas produktivitet. Å andra sidan kan andra markorganismer skada rötter och minska skördarna inom jordbruket. På lång sikt kan en bättre förståelse för interaktioner mellan växter och markorganismer hjälpa till att utveckla nya skötselmetoder. Kunskapen kan också användas för att mildra negativa effekter av miljöförändringar.

Kontakt: Maria Viketoft, Mohammad Bahram, Monique Smith, Tord Ranheim Sveen