Undervattensbild på en gråsäl som tittar in i kameran inne i en fiskefälla, omgiven av blåa rep och nät i grumligt grönt vatten
FORSKARGRUPP

Skonsamma och sälsäkra fiskemetoder

Uppdaterad: november 2025

På institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) utvecklar vi sälsäkra redskap och forskar kring konflikten mellan däggdjur och det kustnära fisket på uppdrag av Program Sälar och Fiske.

De ökande sälpopulationerna längs Sveriges kust har skapat en växande konflikt med det kustnära fisket. Sedan 1980-talet är skador orsakade av säl på fångst och redskap i det kustnära fisket av sådan omfattning att de medför betydande ekonomiska förluster för fiskerinäringen. I vissa områden är det periodvis omöjligt att bedriva ett lönsamt fiske.

Sälsäkra redskap

Den mest hållbara och långsiktiga lösningen på konflikten är att utveckla sälsäkra redskap. Redskapen bör dessutom fiska effektivt, vara enkla att hantera för de som fiskar samt skonsamma för miljön.

På SLU Aqua utvecklar vi sälsäkra redskap och forskar kring konflikten mellan däggdjur och det kustnära fisket på uppdrag av Program Sälar och Fiske. Programmets mål är ett livskraftigt kustfiske parallellt med ett starkt sälbestånd.  Utvecklingen kan ske genom att sälsäkra traditionella redskap, som exempelvis laxfällor, men också genom utveckling av nya redskap som aldrig tidigare provats i ett fiske. Vid utvecklingen av nya redskap måste många faktorer tas i beaktande. Det krävs bland annat ökad kunskap om både fiskens och sälens beteende i förhållande till redskapet. Därför är en viktig del i redskapsutvecklingen att studera fiskars och sälars beteende i och runt redskapen. Andra viktiga aspekter är att redskapen skall vara selektiva när det gäller undermålig fångst och inte orsaka bifångster av marina däggdjur, fåglar och oönskade fiskarter.

Program Sälar och Fiske driver utvecklingen av pontonfällan för lax. Laxfisket med fasta redskap i Bottenhavet och Bottenviken är det fiske som haft stora problem i över 20 år. Pontonfällan är ett sälsäkert redskap som idag används av i stort sett alla laxfiskare. Det sker fortfarande en utveckling av pontonfällan delvis för att göra redskapet mer selektivt men också för att utveckla det för andra arter som strömming och siklöja. De senaste åren prövar vi den i södra Östersjön för torsk där den placeras på lokaler där torsktillgången är god.

Pushup-fälla för torsk
Pushup-fälla för torsk utanför Ystad. Fotograf: Sven-Gunnar Lunneryd

De senaste åren har sälproblemen i garnfisket efter torsk i södra Östersjön ökat dramatiskt i och med att sälpopulationen ökar och breder ut sig även i detta område. SLU Aqua har de senaste åren fokuserat på att utveckla torskburar, ett sälsäkert alternativ till garnfiske. Forskning på både torskens och sälens beteende i relation till redskapet är en viktig del i utvecklingen för att inkludera att redskapet är fångsteffektivt, selektivt och sälsäkert.

Även andra fiskemetoder utvecklas som exempelvis notfiske med mindre båtar anpassade för ett småskaligt fiske. Notfiske är ett mer hållbart fiske än trålfiske och är även ett sälsäkert fiske då fisket sker under kort tid.

Våra projekt

Utveckla sumpning av siklöja i fisket med fällor för ökat resursutnyttjande

Fisket efter siklöja och den eftertraktade löjrommen med fasta fiskeredskap är ett variabelt fiske från år till år. Vissa år ger det bra fångster och vissa år mindre beroende på om den vuxna siklöjan uppehåller sig strandnära i fiskeperioden från början av september till mitten av oktober. I detta projekt kommer vi undersöka om det är möjligt att starta fisket så tidigt som i augusti då löjan går grundare och är lättare att fånga och sedan sumpa den i stora nätkassar fram till dess att rommen är mogen, vilket sker i början eller mitten av oktober. Förhoppningen är att man genom detta kan öka resursutnyttjandet av siklöja då man kan klämma rommen när den håller bäst kvalitet närmare leken.

Projektet "Innovationer inom kustfisket - utveckla sumpning av siklöja i fisket med fällor för ökat resursutnyttjande" är finansierat via Jordbruksverkets Havs-, fiskeri och vattenbruksprogram och pågår mellan 2023 till 2026.

Fiske efter karpfiskar i Bottenviken med sälsäkra redskap

Det svenska kustfisket minskar stadigt bland annat på grund av minskade förekomster av vad som anses som kommersiella fiskarter. Under senare år har dock intresset för braxen som en konsumtionsfisk ökat. Braxen har också varit en av målarterna när man genomför så kallade reduktionsfisken i insjöar i syfte att återställa balansen i ekosystemen. I detta projekt vill vi undersöka möjligheterna till ett effektivt braxenfiske i havet samt undersöka om ett ökat uttag av braxen i ett område påverkar naturmiljön. Detta gör vi genom att prova flera olika typer av fasta fiskeredskap, studera eventuella sälskador i fisket, mäta sammansättningen av bottenfauna och fisk i fiskade och ofiskade områden genom bottenprovtagning och standardiserade nätprovfisken.

Sälsäker och selektiv multifälla för fångst av strömming

Strömmingsfisket med skötar längs norrlandskusten är ett av de fisken som är hårdast utsatt för sälskador. Ofta är skötarna helt rena eller så är det endast huvuden kvar och sälen skrämmer också fisk, så kallad ”dold skada”, som annars skulle gått in i näten. För att bedriva ett sälsäkert strömmingsfiske är det behov att utveckla de så kallade pushup-fällorna så att de också kan användas för strömming. Den stora utmaningen är att strömming oftast fiskas på vattendjup under 40 meter och de bottenstående redskap som finns idag är inte anpassade för detta. Målet i projektet är att genom samarbete mellan redskapsutvecklare med mångårig erfarenhet och kunskap inom konstruktion av pushup-fällor och yrkesfiskare med god lokalkännedom utveckla ett nytt fast fiskeredskap.  Redskapet ska vara möjligt att sätta på djup ner till 60 meter, vara sälsäkert, selekterande och kunna vittjas från en liten båt för att underlätta ett kustnära och småskaligt fiske.

Flotte för ergonomisk hantering av fiskfällor 

Rengöring av bottenstående fasta fiskfällor har tidigare varit ett tungt manuellt, tidskrävande och oergonomiskt arbete. Fällorna står ute året runt och får därmed kraftig påväxt av både alger och blåmusslor. Påväxten minskar fällornas förmåga att fiska effektivt och kan förstöra redskapen, därför måste de tvättas några gånger per säsong. Fiskarna behövde tidigare dra upp flera ton tunga fiskeredskap för hand, ta med dessa i land, spola av dem och låta dem torka i någon vecka innan de kunde sätta ut dem igen. För att bottenstående pontonfällor ska kunna användas i södra Sverige måste en ergonomisk och tidseffektiv tvättningsmetod utvecklas. Därför har vi utvecklat en flotte som kan användas som en flytande arbetsplattform av fiskarna. Flotten är utrustad med en stor hydraulisk garndragare, en lyftkran, en spolpump med högtryckstvätt, samt en spolrist. Flotten går smidigt att bogsera och är dessutom designad att kunna monteras isär och lastas på en lastbil för transport längre sträckor. Flotten eliminerar helt behovet av att göra tunga lyft och den sparar mycket arbetstid eftersom det går fortare att både ta upp och sätta ut fällan igen. Därtill så kan fällan spolas av direkt på däcket och behöver således inte längre tas iland och spolas av, hela processen kan göras på plats ute där fällan står. Denna flotte är ett väsentligt verktyg för den fortsatta utvecklingen av sälsäkra bottenstående pontonfällor i södra Sverige.  

Innovationer för minskad manetfångst i kustnära fiske 

Under höstarna är det återkommande stora manetförekomster i framför allt södra Östersjön. Detta har en negativ inverkan på fisket med fasta fiskeredskap, såsom fiskfällor och ryssjor. När det är som värst gör maneterna det i princip omöjligt att bedriva ett effektivt fiske i området. Maneterna tynger ned redskapen så att de blir svåra att vittja, dessutom riskerar tyngden att förstöra redskapen. Höga manetkoncentrationer gör även att delar eller hela fiskfångsten går förlorad då fisken inte går in i redskapen alls eller dör på grund av kvävning. Ryssjor och fällor är viktiga redskap som minskar andelen förlorad fångst till säl- och skarvpredation, därför är det viktigt att ta fram lösningar på manetproblemet. Vi kikar på om det går att hindra maneterna från att gå in i fiskeredskapen, vi testar även olika lösningar för att selektera ut maneter som redan gått in. Utöver det så håller vi dessutom på att utveckla kamerateknik som kan användas för att på distans kunna avgöra när maneterna kommer och åtgärder därför måste sättas in.  

 

Projekten ovan är samtliga finansierade via Jordbruksverkets Havs-, fiskeri och vattenbruksprogram och pågår mellan 2023 till 2028.

Projekt för att minska bifångsten av tumlare

Vi arbetar med att hitta hållbara alternativ till garnfisket som inte bara är sälsäkra men också minskar bifångster av tumlare, fågel, icke kommersiella arter och undermålig fisk. Vi arbetar också med att studera hur pingers fungerar i praktiken i fisket och hur de kan påverka tumlaren men också sälarna i våra vatten.

Tumlaren är den enda valen som förekommer regelbundet i svenska vatten. I Sverige finns tumlare främst på västkusten, men i Östersjön finns en liten population som klassas som akut utrotningshotad. Bifångst anses vara ett av tumlarens största hot och bifångster sker framförallt i garnfisket. En hållbar lösning är att hitta utveckla alternativa redskap till garnfisket. En annan lösning är att använda tumlarskrämmor så kallade pingers. Pingers fungerar genom att de sänder ut en akustisk signal som får tumlarna att uppmärksamma redskapen och de undviker därmed att fastna i garnen. Pingers används idag i kommersiella fisken över hela världen.

Tumlare
Tumlare på västkusten. Fotograf: Sven-Gunnar Lunneryd