Att föda upp grisar med knorr
Översikt
Kort om projektet
I det här projektet har vi samlat information om hur Sverige producerar grisar utan att svanskupera och hur grisars beteende och svansskador påverkas av att vi ger dem material (halm) att undersöka.
Visste du att över 90 % av grisarna i EU är svanskuperade? Under grisens första levnadsvecka kuperas svansen för att göra svansen kortare. Anledningen till detta är att grisar senare i livet kan börja bita varandra på svansen, vilket påverkar både deras hälsa och produktion. En kortare svans minskar risken för svansbitning, men är också förknippat med både akut och långvarig smärta samtidigt som det inte löser det underliggande problemet.
Vilda grisar svansbiter inte
Så vad är då det underliggande problemet, varför börjar grisarna svansbita? Svansbitning är huvudsakligen ett tecken på att grisarna inte får utlopp för sitt naturliga beteende. I naturen spenderar de större delen av sin tid genom att undersöka sin omgivning för att hitta mat, sovplatser och identifiera faror. Trots att vi under produktionsförhållanden förser grisarna med en säker plats, foder och sovplatser har de kvar detta beteendebehov. Får de inte utlopp för sitt undersökande beteende kan det omdirigeras och riktas mot andra grisar, och svansbitning uppstår.
Svenska producenter svanskuperar inte
Istället för att kupera grisarna, och hindra dem från att visa symptomen av att de inte får utlopp för sina naturliga beteenden, kan vi försöka lösa problemet. I Sverige är det förbjudet att kupera enligt nationell lag, och istället arbetar svenska producenter med berikning för att försöka tillgodose grisarnas beteendebehov. På så sätt kan vi förhindra att grisar börjar svansbita.
Hur föder man upp grisar utan att riskera svansbitning?
Det är även enligt EUs lagstiftning förbjudet att kupera grisars svansar, men förbudet har inte implementerats. I EU projektet FareWellDock ville vi samla information om hur man i EU kan producera grisar utan att kupera eller riskera svansbitning för att underlätta EUs producenter att producera grisar med svans av djurskyddsskäl. I det här arbetet var Svenska producenter och deras erfarenheter därför en viktig del. Vi har därför samlat information om hur Sverige producerar grisar utan att svanskupera och hur grisars beteende och svansskador påverkas av att vi ger dem material (halm) att undersöka.
Vad har jag som svensk producent för nytta av denna forskning?
Vi tror att även svenska producenter har nytta av den information vi sammanställt och resultat vi kommit fram till. Det handlar bland annat om hur olika mängder halm påverkar förekomsten av svansbitning eller hur det fungerar med halm i utgödslingen. Därför har vi sammanställt ett antal faktablad speciellt riktade till producenter, för att sprida denna information. Se vidare nedan.
Längst ned på sidan hittar du också information från EU projektet FareWellDock (FareWellDock.eu), samt de vetenskapligt publicerade artiklarna som vi publicerat i projektet och relaterade projekt.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta Torun Wallgren.
Vetenskapliga artiklar
Wallgren, T. and Gunnarson, S., 2022. Implementation of Straw Racks in Commercial Pig Housing - Impact on Straw Availability and Pig Behaviour. Agriculture 12, 5.
Wallgren, T., Lundeheim, N., Wallenbeck, A., Westin, R. and Gunnarsson, S. 2019. Rearing pigs with intact tails – Experiences and practical solutions in Sweden. Animals, 2019, 9, 10, 10.3390/ani9100812.
Wallgren, T., Larsen, A., Lundeheim, N., Westin, R. and Gunnarsson, S. 2018. Implication and impact of straw provision on behaviour, lesions and pen hygiene on commercial farms rearing undocked pigs. Applied Animal Behaviour Science 210: 26-37.
Wallgren, T., Larsen, A. and Gunnarsson, S. 2018. Tail Posture as an Indicator of Tail Biting in Undocked Finishing Pigs. Animals 2018, 9, 18.
Wallgren, T., Westin, R., Gunnarsson, S. 2016. A survey of straw use and tail biting in Swedish pig farms rearing undocked pigs. Acta Veterinaria Scandinavica 201658:84 https://doi.org/10.1186/s13028-016-0266-8.
Faktablad i projektet
Halmanvändning i svenska grisbesättningar
Svansbitning och halmanvändning
Svansbitning
Svansposition och svansskador
Svansbitning och halmanvändning i svenska besättningar (broschyr)
Halm och hygien
Dessa faktablad framställdes med medel från Djurskyddet Kronoberg.
Faktablad från projektet FareWellDock
FareWellDock (beskrivning av projektet)
Berikning för tillväxt- och slaktgrisar
Djurhälsans roll för svansbitning
FareWellDock - Kupering och svansbitning: smärtsamma konsekvenser?
Hur kan man se tidiga tecken på svansbitning?