Att vara och bli bonde i ett allt mer urbaniserat samhälle

Välkommen till vår projektsida! Här presenterar vi vår samlade forskning om jordbruk. Varmt välkommen att kontakta oss: sofie.joosse@slu.se, ann.grubbstrom@slu.se.

Det svenska jordbrukslandskapet förändras snabbt, med större och färre gårdar. Denna trend kommer att fortsätta under de kommande 10 åren då en av tre jordbrukare är över 65 år och ofta utan efterträdare. Hur hanterar jordbrukare detta förändrade jordbrukslandskap? Vad händer med familjejordbruk? Vem blir framtidens jordbrukare? Och hur kommer han/hon att bedriva jordbruk? Nedan presenterar vi olika jordbruksgrupper som vi har behandlat i olika studier. Under varje introduktion hittar du våra publikationer om dessa jordbruksgrupper.

Den invandrade bonden

Jordbrukare kan också komma från länder utanför Sverige. Sverige lockar faktiskt jordbrukare från en mängd andra länder, såsom Nederländerna. Som nykomlingar i detta sammanhang måste dessa jordbrukare kreativt utforma olika jordbruksarrangemang och gårdsdrift. Dessa migrerande jordbrukare arbetar vanligtvis entusiastiskt och många timmar för att etablera sina drömgårdar. Gemensamt för deras berättelse är en önskan att effektivisera verksamheten, men samtidigt möter de utmaningar som att riskera sin hälsa, personliga relationer och utsätta sig för arbetsrelaterade olyckor.

Grubbström, A. and Joosse, S. (2021). New Entrants in Agriculture–The Case of Young Im-migrant Farmers in Sweden. European Countryside, 13(1), pp.22-37.

Den nya bonden

Jordbrukare är inte alltid födda som jordbrukare. Eftersom många familjejordbruk saknar en efterträdare i familjen, kan försäljning eller utarrendering till en så kallad ny aktör säkerställa att (familje)jordbruk fortsätter. Till skillnad från mycket av den befintliga forskningen och policyn föreslår vi att icke-familjejordbruk inte nödvändigtvis leder till kontinuitet och innovation i jordbruksförvaltningen, och familjejordbruk inte nödvändigtvis leder till kontinuitet i jordbruksmetoder. Våra resultat tyder vidare på att policysystem för att matcha pensionerade jordbrukare och nya aktörer kan vara till hjälp eftersom många jordbrukare har svårt att hitta en efterträdare i familjen och vissa nya aktörer känner att de går miste om stöd från erfarna jordbrukare.

Joosse, S., & Grubbström, A. (2017). Continuity in farming-Not just family business. Journal of rural studies, 50, pp. 198-208.

Podcast from the Financial Times about new entrants and generational change in agriculture featuring Sofie Joosse and Ann Grubbström: https://www.ft.com/video/f2519a5c-2b9e-4b7b-90c2-34626c956cd3

Den pensionerade bonden

Vad händer med gården när bonden går i pension och det inte finns någon efterträdare i familjen? Ofta väljer bonden att arrendera eller sälja sin mark. Det beslutet får konsekvenser för samhället och landsbygdslandskapet i generationer framöver. Den pensionerade bonden är vanligtvis noga med att välja en lämplig köpare/arrendator. Icke-monetära värden och motiv, såsom social interaktion och omsorg om miljön, landsbygdssamhället och jordbrukslandskapet, spelar en central roll i detta val.

Grubbström, A., & Eriksson, C. (2018). Retired Farmers and New Land Users: How Relations to Land and People Influence Farmers' Land Transfer Decisions. Sociologia Ruralis, 58(4), pp. 707-725.

Den sociala bonden

När både antalet gårdar och antalet bönder minskar har bönderna färre och färre kollegor i närheten. Vad innebär det för samarbete och stöd? Kommer detta att leda till nya interaktioner, eller nya sätt att kommunicera och utbyta erfarenheter? Vi är intresserade av att utforska de typer av nätverk som bönder använder och titta närmare på deras användning av sociala medier för jordbruksrelaterat lärande och stöd.