COPE

Med det här projektet vill vi bidra med ny, lokalt förankrad kunskap om resiliens genom att lära från bönder och herdefolk om hur de hanterar förändringar, osäkerhet och kris-situationer i sitt dagliga liv och huruvida tre olika slags biståndsprojekt– storskaligt jordbruk, markformalisering och FN:s flaggskepp REDD+ (Reduction of Emissions from Degradation and Deforestation) - har gynnat dessa strategier. Projektet finansieras genom FORMAS Explore (2024–01662).

I en tid av multipla kriser - globala klimatförändringar, höga råvarupriser, nedskärningar av biståndet och efterdyningarna av Covid 19, står småbönder och herdefolk i Afrika inför ovanligt stora utmaningar att överleva för dagen samt förändra sina levnadsförhållanden på sikt. Samtidigt har såväl svensk som global utvecklingspolitik under decennier genomfört utvecklingsprojekt som utlovat ’ökad resiliens’, i betydelsen långsiktig förmåga att hantera kriser. Ökad resiliens är dessutom ett fortsatt högt prioriterat utvecklingsmål, trots att vi har mycket begränsad kunskap om vad resiliens är för småbönder och herdefolk och om utvecklingsprojekt är hjälpsamma i deras krishantering. Att förstå detta bättre är brådskande då rapporterna ökar om stora utmaningar för landsbygdsbor.

Småbönders och herdefolks levnadsvillkor är viktiga för Afrika, då de producerar merparten av all mat och utgör en social och ekonomisk trygghet för många människor. Deras möjligheter till ett produktivt jordbruk är därför en nyckelfaktor i en hållbar landsbygdsutveckling i Afrika, och en fortsatt tillgång till naturresurser såsom mark, vatten och skog är av yttersta vikt för deras välmående och överlevnad. Samtidigt är de bland de mest utsatta i denna ”multi-kris”.

Under fyra år studerar vi krisernas och biståndsprojektens komplexa effekter i fyra byar i Tanzania där teamet haft långvarig närvaro. Utgångspunkten är platsen, byn, och vilka förändringsprocesser som lokalbefolkningen anser vara viktigast att förstå, och, i ett andra steg, vilka eventuella effekter biståndsprojekten haft på deras förmåga att parera kriser. Genom djupintervjuer med, och deltagande i, 20 bönders och herdefolks vardag kan vi förstå stressfaktorer och strategier att hantera dessa. Fokusgruppsdiskussioner med ett bredare urval informanter från olika samhällsgrupper skapar möjligheter för gemensamt lärande mellan bybor.

Process-spårning och en kombination av rättviseteori och politisk ekologi skapar en bred analys av hur effekterna drabbar olika socioekonomiska grupper. Målet är att bidra till framtida utvecklingsstrategier genom teamets unika tillgång till beslutsfattare på hög nivå och biståndspraktiker i Sverige och Tanzania.