Ett fält med vallodling med klar himmel och skog i bakgrunden.
FORSKNINGSPROJEKT

Gödslingsoptimering i vall (GOV): Identifiera orsakerna till variationer i vallfält för att öka effektiviteten i gödslingsanvändingen

Uppdaterad: augusti 2026

Översikt

Projektansvarig: David Parsons

Medverkande

Mer relaterad forskning

Kort om projektet

Detta projekt syftar till att fastställa orsaken till variationerna i vallfält, så att gödsel kan fördelas mer effektivt. Detta görs genom att utvärdera historiska data, analysera prover i områden med låg och hög produktion samt utföra gödslingsexperiment.

Vall utgör en stor del av den svenska växtodlingen och producerar huvuddelen av foderbasen till djurhållningen. Götalands skogsbygder har den största arealen odlad vall i Sverige, men sett till totala arealen jordbruksmark har norra Sverige den proportionellt största andelen.

Under de senaste åren har Yara N-Sensorn, traktormonterad spektrometer, använts för att utvärdera vallar och tillföra variabla kvävegivor. Genom att använda en Yara N-Sensor vid skörden får lantbrukaren en karta över grödans biomassa och kvävestatus, som sedan används för att ta fram en gödslingsplan för återväxten. Även om områden med låg och hög produktion i fältet kartläggs, identifieras inte orsaken bakom dessa skillnader av Yara N-Sensorn.

Växt- och jordprover tas från områden med låg och hög produktion för att fastställa orsaken till begränsningen. Dessa områden mäts också med en handhållen Yara N-Sensor och identifieras i satellitbilder för att testa om det är möjligt att skilja områden med ihållande låg avkastning från områden med övergående låg avkastning.

I gödslingsexperiment på lantbrukarnas fält kommer vi att undersöka hur olika typer av områden (hög, låg ihållande, låg övergående) reagerar på kvävegödsling. Detta projekt avser att svara på frågan hur man effektivt kan fördela kväve inom fältet. Projektet kommer att ge information om skillnaderna mellan områden i vallar som svarar och inte svarar på kväve och hur man fördelar kväve mellan områden i fältet som redan producerar bra och områden som producerar dåligt. Lösningar på dessa frågor kommer att gynna både rådgivare och lantbrukare, eftersom data och kunskap är de viktigaste förutsättningarna för precisionsodling.

Läs mer på den engelska versionen av den här sidan.

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt