Fäbodkultur som immateriellt kulturarv

Fäbodbruket är en viktig del av den skandinaviska folkkulturen och spelade en avgörande betydelse för lantbruket på många håll i Sverige under många århundraden. Sedan slutet av 1800-talet har antalet aktiva fäbodbruk gått ned till stor del på grund av strukturrationalisering av lantbruket, användning av konstgödning, en globaliserad livsmedelsmarknad och konkurrens av annan markanvändning, främst skogsbruk och turismnäring.

Fäbodkulturen omfattar såväl djurhållning, betesdrift, kommunikation med djuren, mjölkhantering, osttillverkning, uppförande av byggnader och hägnader, tillverkning av redskap och kärl, vallmusik, berättarkonst och sparsamhet med resurserna.

Ett fortsatt fäbodbruk kan bidra med viktig kunskap för hållbar och resurssnål livsmedelsproduktion som samtidigt skapar attraktiva miljöer och landskap för ett biologiskt kulturarv bestående av bland annat hävdgynnade arter. Fäbodkulturen spelar således en viktig roll för den kulturella identiteten, mathantverk, turism, landsbygdsutveckling och biologisk mångfald.

Unescos konvention

Unesco inrättade 2003 en tvillingkonvention till den mer kända Världsarvskonventionen från 1972: dess immateriella lillasyster ”Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet”.

Sverige ratificerade konventionen 2012 och inrättade ett nationellt register 2015.

När regeringen fattade beslut om att skicka in en nominering av fäbodkulturen som immateriellt kulturarv till Unesco hade den utarbetats av svenska och norska fäbodrörelsen i samarbete med bland andra SLU Centrum för biologisk mångfald.

Metod

Insamling av data om fäbodkulturen som immateriellt kulturarv skedde i huvudsak under perioden mellan hösten 2021 och våren 2023, men avsikten var att åtminstone fortsätta tills beslut hade tagit av Unesco.

Det handlade om intervjuer, ljudinspelningar från möten, självutvärderingar och dokument från processen. Målet var att presentera processerna och introducera en del av resultaten.

Rådata från kartläggningen finns lagrad på en server hos Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. I övrigt har arbetet med fäbodkulturens immateriella och biologiska kulturarv skett inom ramen för flera projekt med fokus på fäbodbruk i Sverige och Norge. 

• Läs mer på projektets egen webbplats: Fäbodkultur.se

Fakta om konventionen

• Konventionen om tryggandet av det immateriella kulturarvet antogs 2003.
• Konventionen undertecknades av Sverige år 2011.
• Institutet för språk och folkminnen ansvarar för arbetet med konventionen i Sverige.
• Konventionen slår fast att länder som undertecknat konventionen ska göra förteckningar över immateriellt kulturarv för att skapa överblick och ge möjlighet till bättre överföring av kunskap.
• De länder som undertecknat konventionen kan nominera en tradition eller ett hantverk till konventionens internationella listor.