Funktionen av hänsynsträd för biodiversitet

När skog avverkas lämnas hänsynsytor med levande och döda träd som en del av skogsbrukets generella hänsyn. Dessa träd ska bidra till att bevara biologisk mångfald.

Många studier har utvärderat effekter av generell hänsyn på kort sikt och i en lokal skala. Målet med det här projektet är att förstå de långsiktiga effekterna av hänsynsträd för biologisk mångfald från ett landskapsperspektiv.

Detta är möjligt tack vare att det nu gått längre tid sedan hänsynsträd började lämnas kvar. 

Forskarna kommer att studera hur lavsamhällen förändras över tid; hur arter etablerar sig, sprider sig och försvinner, och relatera detta till egenskaper hos träd, skogsbestånd och det omgivande landskapet.

Fokus ligger på epifytiska (trädlevande) lavar på aspar. Projektet ska undersöka om epifytiska lavar från tidigare lämnade hänsynsträd kan spridas till de yngre träden som växer upp efter slutavverkningen.

En inventering på aspar som gjordes för 17 år sedan av Lundström et al. (2013) kommer att upprepas för att se om lavar från hänsynsträden spridits till de nya träden som vuxit upp.

Utöver fältstudierna kommer forskarna att sammanställa tidigare forskning i en litteraturstudie eller meta-analys, för att undersöka hur hänsynsträd bäst kan användas för att gynna epifytiska lavar.

Forskargrupp

Doktorand: Elin Bongcam Hermann

Huvudhandledare: Professor Thomas Ranius

Biträdande handledare:

Malin Tälle, Institutinen för ekologi, SLU 

Aino Hämäläinen, Institutionen för ekologi, SLU 

Hanna Staland, Kopparfors skogar

Samarbetspartner: Kopparfors skogar

Projektperiod: Jan 2026 – Jan 2031

Projektet är en del av forskningsprogrammet WIFORCE – Wallenberg Initiative in Forest Research, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.