Sammanfattning av webbinarium: Höstveteproduktion i agroforestrysystem

Webbinariet om agroforestry och höstvete anordnades inom ramen för samarbetsprojektet Farm Force, som finansieras av Svenska institutet. Projektet sammanför svenska och ukrainska organisationer från civilsamhället, forskningsinstitutioner, rådgivning och praktik för att stärka kunskapsutbytet kring hållbara jordbrukssystem. Detta webbinarium fokuserade särskilt på hur agroforestry kan integreras i spannmålsbaserade produktionssystem, med relevans för både Sverige och Ukraina.

Webbinariet kombinerade forskningsbaserad kunskap, praktiska erfarenheter från lantbrukare och rådgivarperspektiv, och visade att agroforestry inte bör ses som ett alternativ till spannmålsproduktion, utan som en strategi för att stärka och utveckla den. Sveriges jordbruksmark är begränsad i förhållande till skogsarealen, samtidigt som spannmål spelar en central roll i den nationella livsmedelsförsörjningen. Mot denna bakgrund lyftes agroforestry fram som ett sätt att öka både multifunktionalitet och resiliens i befintliga odlingssystem.

Agroforestry definierades som en medveten och planerad integration av träd och buskar i odlingssystem för att skapa ekologiska och ekonomiska mervärden. Fokus låg på genomtänkt utformning – val av lämpliga trädslag, radavstånd och skötselmetoder som fungerar tillsammans med mekaniserad spannmålsproduktion. System som alléodling, vindskydd och buffertzoner lyftes fram som skalbara modeller för tempererade europeiska förhållanden.

De resultat som presenterades pekar på flera strategiska nyttor med tydlig relevans för politik och landsbygdsutveckling:

• Klimatnytta och klimatanpassning: Träd bidrar till ökad koldioxidinlagring och förbättrar mikroklimatet, vilket stärker motståndskraften mot torka och extrema väderhändelser.
• Markhälsa och näringscirkulering: Djuprotade träd förbättrar markstruktur, ökar halten organiskt material och bidrar till effektivare näringsutnyttjande.
• Biologisk mångfald: Integrering av träd ökar variationen av livsmiljöer i annars ensidiga jordbrukslandskap.
• Produktdiversifiering: Produktion av frukt, timmer eller biomassa skapar nya intäktsmöjligheter och minskar ekonomisk sårbarhet på gårdsnivå.

En viktig slutsats är att väl utformade agroforestrysystem kan bibehålla konkurrenskraftiga skördar. Forskning och praktisk rådgivning visar att skötselåtgärder, såsom kron- och rotskärning, kan minska konkurrensen mellan träd och grödor. Även om etableringen innebär högre initiala kostnader, visar långsiktiga analyser att systemen kan nå ekonomisk lönsamhet när träden börjar producera, samtidigt som de levererar betydande miljönyttor.

Ett svenskt gårdsexempel illustrerade hur agroforestry kan implementeras i kommersiell skala. En ekologisk gård på 270 hektar har integrerat cirka 1 400 äppelträd i ett 14 hektar stort alléodlingssystem, samtidigt som spannmålsproduktion med full mekanisering fortsätter mellan trädraderna. Systemet är utformat för att fungera med befintlig maskinpark och bibehållen produktion. Gården kombinerar dessutom odling med vidareförädling och direktförsäljning, vilket visar hur agroforestry kan bidra till att stärka lokala värdekedjor och landsbygdens ekonomiska resiliens.

För beslutsfattare inom jordbrukspolitik, lantbruksorganisationer och landsbygdsutveckling är huvudbudskapet tydligt: agroforestry är en praktiskt genomförbar och forskningsbaserad metod som kan integreras i dagens spannmålsproduktion. Med stödjande policy, tillgång till rådgivning och långsiktiga incitament kan agroforestry bidra till att uppnå klimatmål, stärka biologisk mångfald, förbättra markhälsa och utveckla robusta regionala livsmedelssystem i både Sverige och Ukraina.