Hur påverkar olika mellangrödor och dess hantering skörden av stärkelsepotatis?

Inom ramen för det pågående SLF-projektet ”Mellangrödor i växtföljden för ökad bördighet och minskad klimatpåverkan” undersöks hur skörd och bortförsel av biomassa från sju mellangrödor, både insådda och eftersådda, samt kvävegödslade och ogödslade, påverkar skörden av stärkelsepotatis efterföljande år samt klimatet när grödorna odlas på en urlakningskänslig sandjord.

Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka om ”Lyckebys bladskaftsanalys”, kompletterad med växtsaftsanalyser, bättre beskriver leveransen av växtnäring från mellangrödor till stärkelsepotatis, och om detta ger en bättre förklaringsmodell till skördens storlek och potatisens stärkelsehalt, jämfört med N-min-mätning i jordprofilen 0-60 cm tidig vår. Detta ska i förlängningen ge ökad kunskap om mellangrödors inverkan på stärkelsepotatisens växtnäringsupptag kan utgöra ett underlag för en mer precis styrning av kompletteringsgödsling med kväve vid odling av stärkelsepotatis.

Ett delsyfte, i både SLF-projektet och i detta projekt, är att undersöka hur fyra hanteringsstrategier för mellangrödorna (skörd resp. ej skörd av mellangrödor samt kvävegödslade resp. ogödslade), påverkar den efterföljande stärkelsepotatisen med avseende på skördenivå och stärkelsehalt. Ytterligare ett delsyfte är att undersöka hur de fyra mellangrödestrategierna påverkar växthusgasproblematiken när de och stärkelsepotatis odlas på en urlakningskänslig jord.

För att kunna följa växtnäringsleveransen från de olika mellangrödestrategierna, i detta nu sökta SLU PA-projekt, kommer uppföljning av växtnäringsstatus i potatisen att ske under växtsäsongen 2026 genom 1) Lyckebys Bladskaftsanalys, som ger svar på kväve- och kaliumhalten, vilket är en standardmetod hos Lyckebys odlare för uppföljning och gödslingsstyrning under växtsäsongen och 2) Växtsaftsanalys för noggrannare uppföljning där fler växtnäringsämnen än nitratkväve och kalium i potatisgrödan.

Frågeställningar och hypoteser

1. Kan växtnäringsstatus i stärkelsepotatis, uppmätt som nitrat i potatisens bladskaft under växtsäsongen, bättre förklara variationer i skördens storlek och stärkelsehalt än mängden mineraliserat kväve (N-min) i jordprofilen på våren i ett odlingssystem med mellangrödor som förfrukt till potatisen? Hypotesen är att växtnäringsstatus i stärkelsepotatisen främst kväve, uppmätt som nitrathalten i potatisens bladskaft under växtsäsong, uppvisar en starkare korrelation med potatisskördens storlek och stärkelsehalt än mängden mineraliserat kväve i jordprofilen på våren.
2. Hur påverkar de fyra mellangrödestrategierna potatisens skördenivå och stärkelsehalt? Hypotesen är att skörd av mellangrödor på senhösten kan ha en positiv effekt på stärkelsepotatisens skördenivå och stärkelsehalt samt i förlängningen till en förbättrad odlingsekonomi för lantbrukaren. Vidare antas att överskott av växtnäring (främst kväve) från en stor mängd biomassa hos oskördade mellangrödor, kan ha en negativ påverkan på stärkelsepotatisens skördenivå och stärkelsehalt.
3. Kan skörd av mellangrödor som substrat för biogasproduktion minska risken för emission av växthusgaser och förluster av växttillgängligt kväve från frodiga och kväverika mellangrödor under senhöst och vinter? Hypotesen är att skörd av mellangrödor inte signifikant påverkar mängden mineraliserat kväve (N-min) i jordprofilen våren efter, jämfört med en kontroll utan mellangröda, oavsett om mellangrödorna kvävegödslats eller ej.