Infektiös ulcerativ keratit hos häst, hund, katt & kanin under svenska förhållanden

Bakgrund

Ökande antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot både människors och djurs hälsa. Denna utveckling kan bromsas genom en mer genomtänkt och ansvarsfull användning av antibiotika. Hornhinnesår är vanligt förekommande hos djur, till exempel efter trauma eller som komplikation vid kroniska ögonsjukdomar. Skadan kan orsaka kraftig smärta och i värsta fall leda till nedsatt syn, eller att djuret förlorar ögat om behandling inte sätts in i tid. För att minska risken för infektion ges ofta antibiotika direkt när en skada på ögat upptäcks. Detta är viktigt eftersom bakterier annars kan förvärra tillståndet och orsaka allvarliga komplikationer som påverkar djurets livskvalitet. När en infektion misstänks behöver behandlingen påbörjas så snart som möjligt, och veterinären kan då inte vänta på laboratoriesvar. I stället baseras valet av antibiotika på erfarenhet och kunskap om vilka bakterier som vanligtvis orsakar infektionen och hur känsliga de är för olika antibiotika. I dag bygger denna kunskap främst på internationella studier om vilka mikroorganismer som orsakar ögoninfektioner och hur känsliga de är mot olika antibiotika. Det saknas fortfarande motsvarande studier från Sverige, vilket gör det svårt att anpassa behandlingen till svenska förhållanden.

Syfte

• Kartlägga vilka svampar och bakterier som är involverade vid hornhinneinfektion (infektiös ulcerativ keratit) hos svenska hästar, hundar, katter och kaniner, samt att utvärdera mikrobernas resistensprofiler.
• Utvärdera överensstämmelsen mellan cytologisk undersökning och konventionell odling av prov från hornhinnesår
• Identifiera faktorer som kan påverka läkningstid, behandlingstid och prognos vid infektiös ulcerativ keratit.
• Skapa en vetenskaplig grund för framtida arbete med nationella riktlinjer för behandling av infektiös ulcerativ keratit

Genomförande av projektet

Prov från ögon kommer att tas från svenska hästar, hundar, katter och kaniner och analyseras avseende växt och antimikrobiell resistens hos aeroba såväl som anaeroba bakterier samt svampar. Resultaten från odlingarna kommer att jämföras med hornhinnecytologi som används kliniskt för att få ett första intryck av infektionen. Vi kommer också att studera läkningstid och möjliga komplikationer hos hundar med indolenta hornhinnesår behandlade med antibiotika och jämföra med de som endast behandlats med smörjande ögondroppar.

Målsättning

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om vilka mikroorganismer som orsakar ögoninfektioner hos djur och deras känslighet mot antibiotika. Ökade kunskaper underlättar val av rätt behandling från början, vilket förbättrar läkningen, minskar lidandet för djuren och ökar chansen att bevara synen. På längre sikt kan mer optimal behandling bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Resultaten från projektet kommer dessutom att vara ett viktigt underlag för framtida uppdateringar av svenska riktlinjer för antibiotikaanvändning inom veterinär oftalmologi. På så sätt kan forskningen bidra till en mer hållbar och effektiv djursjukvård.  

Samarbeten

Förutom deltagarna från SLU ingår även följande i projektgruppen:

• Oskar Nilsson, SVA
• Sara Littorin, AniCura, Bagarmossen