Klimatsäkrad havsplanering: födovävsmodellering och ekologiska riskanalyser för konsekvensbedömningar

Planerna ska bidra till att god ekologisk status och de svenska miljömålen uppnås, samt integreras med ekonomiska och sociala mål. Havsplaneringen ska baseras på en ekosystemansats, men idag saknas en viktig aspekt av ekosystembaserad förvaltning: hänsyn till samspelet mellan arter och dess konsekvenser. 

Vi studerar därför hur kustfödovävar påverkas av förvaltningsåtgärder och klimatförändringar – inklusive de dynamiska effekterna av arternas samspel – och integrerar dessa i en ny riskanalysmetod som kan kombineras med nuvarande havsplaneringsverktyg. Den nya metoden ska kunna användas för att identifiera hur kust- och havsförvaltningen kan klimatanpassas för att motverka förlusten av resiliens hos Östersjöns kustekosystem.

Vårt mål med projektet

Vårt mål är att utveckla en metod för ekologiska riskanalyser som (i) utgår från hur samspelet mellan arter bidrar till hur de påverkas av förvaltningsåtgärder samt hur detta förändras under global uppvärmning, och (ii) kan kombineras med nuvarande metoder för havsplanering.

ClimePlan kommer dessutom ge ny kunskap om hur klimatuppvärmningen kan förändra effekterna av lokala förvaltningsåtgärder på ekologiska risker i kustekosystem. Den nya kunskapen och riskanalysmetoden kan bidra till bättre konsekvensanalyser av kust- och havsplaner. På så sätt kan vi stödja utvecklingen av klimatanpassning av planering i kustkommuner och på sikt den nationella havsplaneringen.

Vad gör vi i projektet?

Vi utvecklar ekologiska riskanalystabeller (ERATs) i fallstudier längs svenska Östersjökusten. I varje område analyserar vi utvecklingen av kustfisksamhällen för att identifiera vilka artinteraktioner som styr hur de påverkas av miljövariation och mänskliga aktiviteter. Utifrån dessa utvecklar vi lokala temperatur-beroende dynamiska födovävsmodeller av kustfisk och den miljöpåverkan de utsätts för. Genom modellsimuleringar och scenarioanalyser studerar vi hur lokala förvaltningsåtgärder och klimatförändringar påverkar kustfödovävarna, deras resiliens och viktiga ekosystemfunktioner såsom fiskproduktion. Risker för viktiga ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster under olika scenarier sammanfattas i ERATs. På så sätt kan sen lokala förvaltningsåtgärder rankas efter sina konsekvenser, under påverkan av klimatförändringar, och kombineras med kartor över lokala påverkansfaktorer.

Vi kommer att testa tillämpningen av ERAT-metoden för ekosystem-baserad havsplanering i praktiken, i ett så kallat Living Lab, tillsammans med experter från länsstyrelser med ansvar för utvärdering av kust- och havsplaner, samt från Havs- och vattenmyndigheten. Det gör vi för att bidra till att utvärderingar inom havsplaneringen ska kunna ta hänsyn till dynamiska konsekvenser av arters samspel och hur dessa avgör hur ekosystem påverkas av förvaltningsåtgärder i ett förändrat klimat.

Projektgruppen 

Projektet leds av Anna Gårdmark och medverkande är Magnus Huss, Jens Olsson, Matilda Andersson och Ingrid Bergman, alla vid institutionen för akvatiska resurser.

Anna Gårdmark, professor
Anna Gårdmark leder projektet, modelleringen av kustfödovävar samt utvecklingen av de ekologiska riskanalystabellerna (ERATs), och bidrar till vårt Living Lab.

Magnus Huss, universitetslektor
Magnus Huss leder tidsserieanalyserna av kustfisksamhällen i fallstudierna och bidrar till utvecklingen av kustfödovävsmodellerna, scenarioanalyserna samt ERATs.

Jens Olsson, forskare
Jens Olsson leder vårt Living Lab och utvärderingen av ERAT-metoden, samt bidrar till scenarioanalyserna och utvecklingen av ERATs.

Matilda Andersson, miljöanalysspecialist
Matilda Andersson bidrar till tidsserieanalyserna av kustfisksamhällen och påverkansfaktorer i fallstudierna.

Ingrid Bergman, forskningsassistent
Ingrid Bergman bidrar till tidsserieanalyserna av kustfisksamhällen, samt projektkommunikation.