Kan förbättrad funktion hos kräva och muskelmage minska fyllda krävor vid kycklingslakt?
Översikt
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
Projektets mål är att öka kunskapen om varför vissa kycklingar har fylld kräva vid slakt och identifiera sätt att förebygga samt minska problemet. Kassering av slaktkroppar på grund av foderrester i krävan leder till ökat matsvinn och ekonomiska förluster för kycklinguppfödare och slakterier.
Kycklingar har liksom de flesta andra fåglar en kräva på sin matstrupe i vilken de kan förvara foder en tid. Inför slakt är det viktigt att krävan är tömd för att undvika att kvarvarande foderrester förorenar under slakten. För att minska förekomsten av så kallade fyllda krävor tillämpas rutiner på gård inför slakt. Det innebär bland annat att fodret tas bort en tid innan lastning för att stimulera kycklingarna att använda fodret de har i sin kräva. Om en slaktkropp har foderrester i krävan vid slakt måste hela slaktkroppen kasseras, om inte krävan skärs bort manuellt. Under senare år har kassationer vid kycklingsslakt på grund av innehåll i krävan ökat trots att samma rutiner tillämpas på gård.
Projektet innehåller fyra delar. I projektets inledning undersöker vi vad innehållet i fyllda krävor utgörs av, och i vilken omfattning innehåll i krävan vid slakt är en så kallad reflux (uppstötning) från magarna. Vi kommer också att ta reda på i vilken omfattning foder i krävan utnyttjas av kycklingar under transport och uppstallning på slakteriet.
I projekts andra och tredje del undersöker vi effekter på både krävan och muskelmagens utveckling av fodrets grovlek och av längre sammanhängande mörkerperioder. Detta görs vid SLUs försöksanläggning Lövsta utanför Uppsala.
Projektets sista del utförs på kommersiella kycklinggårdar och då utvärderar vi de anpassningar av foder, ljus eller andra faktorer som verkar lovande utifrån vad som framkommit under projektets gång.
Projektgrupp:
- Helena Wall, SLU
- Anna Silvera, Svensk Fågel
- Emma Ivarsson, SLU
- Josefine Jerlström, SLU
- Liv Jonare, SVA