Klimatanpassning av kusten genom flexibel markanvändning

Bakgrund

Kustområden är attraktiva miljöer, ca 50 % av Sveriges befolkning bor längs kusten och ca 74 % av kusten innehar byggnader och infrastruktur inom 300 meter från kustlinjen. Många kuststäder planerar för ny vattennära bebyggelse för att attrahera fler kommuninvånare.

Effekterna av klimatförändringen, såsom översvämningar och erosion, är i många fall ett problem redan idag. För att hantera sådana händelser övervägs vanligen olika skyddslösningar, strandfodring, naturbaserade lösningar eller anpassning av byggnader. Det är mindre vanligt att överväga lösningar som bygger på att succesivt ta bort riskstrukturer och/eller avstå från att planera ny utveckling i riskbenägna områden, som också skulle möjliggöra en dynamisk och levande strandlinje eller en successiv förändring av markanvändningen. I gränslandet mellan skydd och tillbakadragande skulle mark kunna användas för ändamål som kan flyttas eller överges när effekterna av klimatförändring blir för stora och för kostsamma att skydda sig emot.

Projektet

Projektet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som integrerar kunskap och expertis inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och humaniora. Det utmanar stegvis klimatanpassning av kusten genom att ändra fokus till transformativ anpassning.
Detta görs genom att föreslå hur flexibilitet i fysisk planering och design samt i markanvändning och funktioner kan åstadkommas, för att på så sätt omfatta förändringarna och därmed undvika dålig anpassning för kommande generationer.

COALA innehåller fem huvudaktiviteter:

1. Beskrivning av den institutionella förmågan inom planeringsutrymmet för att agera flexibelt över tid;
2. Visualisering i GIS av det fysiska utrymmet för flexibilitet i markanvändningen över flera s.k. Shared Socioeconomic Pathways (SSPs);
3. Visualisering av framtida flexibla markanvändningsfunktioner baserat på lokal kunskap, konst och berättelser;
4. Sammanvävning av detta till praktisk användning för kommuner att bli mer flexibla i sin planering genom att belysa ’windows of opportunities’;
5. Omsätta detta till en digital färdplan för kustkommuner i Sverige för att bli resilienta mot erosion, översvämning och stigande hav.

COALA kommer att bedrivas genom så kallad ’Living Lab’-metod i Kalmar län och i Kalmar kommun för att underlätta engagemanget och samarbetet mellan forskare, beslutsfattare och medborgare under hela projektet.