Gräsmatta som ekologiskt och kulturellt fenomen: Sökandet efter hållbara gräsmattor i Sverige

Bakgrund

Idag täcker gräsmattor en betydande del av alla gröna öppna ytor i städer (upp till 70 %), till exempel privata trädgårdar, offentliga parker, kyrkogårdar och golfbanor och längs vägar. De flesta människor i västvärlden ser gräsmattor som naturliga element i det urbana landskapet, utan att ifrågasätta deras funktionella, ekologiska eller estetiska värde. Vid projektets start fanns mycket få studier av biologisk mångfald, miljöpåverkan, den allmänna opinionen om samt de historiska och samtida motiven för planering och skötsel av olika typer av gräsmattor.

Projektet var ett tvärvetenskapligt samarbete, inklusive intressenter, för att studera gräsmattor ur olika perspektiv som sociala och ekologiska fenomen i syfte att förstå deras roll i hållbar stadsplanering, design och förvaltning.

Ekologisk kunskap, värderingar och normer påverkar förvaltningen av urbana grönområden och kan därmed påverka miljöpåverkan, biologisk mångfald och ekosystemtjänster som gräsmattor tillhandahåller. Potentiella alternativa lösningar är omöjliga att hitta utan en förståelse för de sociala motiven bakom det moderna västerländska samhällets starka koppling till gräsmattor. Det tvärvetenskapliga tillvägagångssättet gjorde det möjligt för oss att utbyta kunskap mellan discipliner och uppnå en flerdimensionell förståelse av gräsmattan som fenomen.

Forskningsfrågor

Specifika mål:

• Undersöka motiven bakom beslut om anläggning och skötsel av gräsmattor bland olika intressenter.
• Undersöka historiska rötter, uppfattningar, normer, estetiska och designmässiga värden för nuvarande skötselmetoder för gräsmattor.
• Undersöka den allmänna täckningen av gräsmattor i svenska städer.
• Analysera miljöpåverkan (kolbalans) och biologisk mångfald (växter, pollinatörer och daggmaskar) av gräsmattor.
• Förstå hur man anlägger och sköter gräsmattor i Sverige för att främja deras tillhandahållande av ekosystemtjänster i städer.

Långsiktiga mål:

• Leverera resultat i form av en manual för grönare stadsmiljöer, demonstrationsplatser och olika skötselpaket för kommuner och samhällen med rekommendationer om hur man etablerar och sköter hållbara gräsmattor.
•  Vara en modell för framtida tvärvetenskapliga studier av gräsmattor i Europa.

Projektets slutrapport  

 
EN HANDBOK  Alternativ till gräsmatta i Sverige - från teori till praktik
ISBN (tryckt) 978-91-85735-41-9
ISBN (elektronisk) 978-91-85735-42-6

Publikationer och medienärvaro

Ignatieva, M. & Hedblom, M. (2019). An alternative urban green carpet, Science, 362(6411), ss. 148-149. https://www.science.org/doi/full/10.1126/science.aau6974?ijkey=ZsSbHbLadKMrQ&siteid=sci&keytype=ref

Ignatieva, M., Florgård, C. & Lundin, K. (2018). Lawns in Sweden: History and Etymological roots, European parallels and future alternative pathways, Bebyggelsehistorisk tidskrift 75/2018, ss. 26-47.

Tidåker P., Wesström, T. & Kätterer, T. (2017). Energy use and greenhouse gas emissions from turf management of two Swedish golf courses. Urban Forestry and Urban Greening, 21, ss. 80-87.

Ignatieva, M., Eriksson, F., Eriksson, T., Berg P. & Hedblom, M. (2017).  Lawn as a social and cultural phenomenon in Sweden. Urban Forestry & Urban Greening, 21, pp. 213-223.

Hedblom, M., Lindberg, F., Vogel, E., Wissman, J. & Ahrné, K. (2017). Estimating urban lawn cover in space and time: Case studies in three Swedish cities. Urban Ecosystems, pp. 1-11.

Poeplau C., Marstorp H., Thored K., Kätterer T. (2016). Effect of grassland cutting frequency on soil carbon storage - A case study on public lawns in three Swedish cities. Soil discussion http://www.soil-discuss.net/soil-2015-78/

Eriksson, F., Eriksson, T. & Ignatieva, M., (2015). Golf courses as part of urban green infrastructure: social aspects of golf courses and extensively managed turfgrass areas from Nordic perspective, Proceedings from 52nd IFLA Congress, June 6-7 2015, St. Petersburg Russia.

Ignatieva, M., Ahrné, K., Wissman, J., Eriksson, T., Tidåker, P., Hedblom, M., Kätterer, T., Marstorp, H., Berg, P., Ericsson, T., Bengtsson, J. (2015). Lawn as a cultural and ecological phenomenon: A conceptual framework for transdiscipilinary research, Urban Forestry & Urban Greening, 14, ss.383-387.

Wissman, J., Norlin, K. & Kall, A.-S. (2015). Klippa Gräsmattan - självvald skötselmetod? Biodiverse, 1:2015.

Ignatieva, M. (2015). Alternativa grönytor - hur man designar för biologisk mångfald i staden, Biodiverse, 2:2015, s. 20. 

Science Podcasts, 11 October 2018 
» The Science podcast: What we can learn from a cluster of people with an inherited intellectual disability, and questioning how sustainable green lawns are in dry places

TV 1 Uppsala: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/de-planterar-alternativ-grasmatta

Radio: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/721690?programid=1667