Projektet Lobserve är ett medborgarforskningsprojekt som syftar till att öka kunskapen om europeisk hummer längs den svenska västkusten. Genom att engagera fritids- och yrkesfiskare i frivilligt provfiske samlar vi in data in om hummerbeståndets utbredning, storlek och könsfördelning.
Var med och bidra med data
Projektet Lobserve pågår under några veckor i augusti varje år, och vi söker nu fler frivilliga som vill hjälpa till att samla in data. Läs mer i flikarna nedan om vad det innebär att vara en lobserver – och skicka in din ansökan via formuläret senast den 30 juni!
Under 2025 pågår provfisket under perioden 2-24 augusti .
För att delta behöver du:
ha minst fem års erfarenhet av hummerfiske,
ha sex egna hummertinor,
kunna använda GPS och ekolod i ditt fiske,
ha möjlighet att dra dina sex tinor minst fyra gånger under tre veckor i augusti (du får gärna fiska fler gånger under försöksperioden).
Fisket skall i största möjliga mån likna det provfiske som SLU Aquas forskare själva genomför. GPS ska användas för att säkerställa att fisket sker inom angivet område, och för att logga positionen för varje tina. Ekolod används för att placera tinorna på rätt typ av botten (hårda bottnar – hummerns favoritmiljö), och för att registrera djupet där tinan sätts.
Som lobserver provfiskar du med dina egna tinor i ditt vanliga fiskevatten i ett av de utvalda områdena längs västkusten. Om dina fiskevatten inte finns med i kartorna, ta kontakt med oss så diskuterar vi ytterligare möjligheter.
Vid varje fisketillfälle noterar du:
Antal humrar per tina
Hummerns kön
Om den bär rom
Längd på varje hummer
Efter mätning återutsätts humrarna varsamt i havet. All information bokförs i ett detaljerat protokoll som du får från SLU Aqua. Provfiskeområden finns längs hela kusten – se kartorna nedan. När du ansöker till projektet väljer du ett specifikt område att provfiska i. För att du ska kunna delta i provfisket får du en särskild dispens från SLU Aqua som ger tillstånd att fiska under fredningstid och med tinor utan flyktöppning – enligt samma metodik som SLU:s forskare använder.
Utvalda områden
Klicka på område 1-3 här nedan för att se de bilder över de olika områdena:
En lobserver provfiskar med sina egna tinor i ett av de utvalda områdena. På kartan syns område 1-12, samt 101-103, 201-204, 301-302 och 401. Områdena i Bohuslän är 5 km breda, medan fjordområderna har en radie på 3 km. Områdena i Halland och Skåne är 5 km breda, de cirkulära områdena har en radie på 3 km.
Område 2En lobserver provfiskar med sina egna tinor i ett av de utvalda områdena. På kartan syns område 12-24, X12, X17, 302, 501-503. Områdena i Bohuslän är 5 km breda, medan fjordområderna har en radie på 3 km. Områdena i Halland och Skåne är 5 km breda, de cirkulära områdena har en radie på 3 km.
Område 3En lobserver provfiskar med sina egna tinor i ett av de utvalda områdena. På kartan syns område 24-28, samt X25, 601 och 701-706. Områdena i Bohuslän är 5 km breda, medan fjordområderna har en radie på 3 km. Områdena i Halland och Skåne är 5 km breda, de cirkulära områdena har en radie på 3 km.
Fyll i formuläret nedan för att ansöka om att delta i Lobserve projektet, skicka in den ansökan senast den 30 juni. Du får en bekräftelse för ansökan till den e-postadress du uppger.
Informationen från Lobserve bidrar till den vetenskapliga bedömningen av det europeiska hummerbeståndet. Tillsammans med andra datakällor – som yrkesfiske, forskningsfiske och biologiska mätningar – används den i en modell som ligger till grund för att utvärdera hummerbeståndets status.
Denna modell har granskats genom en så kallad benchmark-process, där både modellen och dess datakällor har utvärderats av oberoende experter i samverkan med förvaltare och intressenter inom fisket. Resultatet visar att modellen är robust och bygger på den bästa tillgängliga kunskapen.
Så används data från Lobserve:
Fiskeinformation – som djup, plats, fisketid och väderförhållanden – används för att ta fram ett standardiserat beståndsindex.
Indexet visar hur hummerbeståndet förändras över tid, oberoende av variationer i fiskeförhållanden från år till år.
Detta gör det möjligt att följa trender i beståndets storlek och stödja en hållbar förvaltning.
Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) utför årligen provfisken efter hummer i fiskefria såväl som fiskade områden, bland annat i det fiskefria området Kåvra utanför Lysekil. Vi mäter längd och vikt på hummern och även storleken på klorna. Vi könsbestämmer varje individ och registrerar om honorna bär utvändig rom, innan vi märker och återutsätter dem. På så sätt kan vi utvärdera fångst per ansträngning och storleksstrukturen i hummerbeståndet i de områden vi fiskar.
Men våra provfisken är geografiskt begränsade, och vi saknar data från stora delar av det fiskade området som innefattar nordvästra Skåne, Halland och Bohuslän. Nu vill vi ha hjälp med att bredda vårt provfiske. Med allmänhetens hjälp kan vi bilda oss en bättre uppfattning av hur fångsterna per ansträngning och storleken på hummern skiljer sig åt längs hela kusten.
Frivilliga fiskare bidrar till ny kunskap om hummerbeståndet
Sedan 2021 har frivilliga lobservers hjälpt oss att samla in data om hummerbeståndet längs den svenska västkusten. Tack vare insatserna från alla lobservers har vi nu ett fiskerioberoende beståndsindex baserat på frivilligt provfiske längs hela västkusten. Indexet visar hur hummerbeståndet förändras över tid, och används i den vetenskapliga beståndsbedömningen av europeisk hummer. Samarbetet mellan forskare och frivilliga gör det möjligt att samla in biologisk data från ett mycket större område än annars – och ger därmed en starkare grund för framtidens förvaltning av hummer.
Tack vare lobservers insatser vet vi nu mer än någonsin. Vi har till exempel sett tydliga skillnader i både antal och storlek på humrar mellan olika områden:
I Sotenäs och Kungsbacka var många humrar under minimimåttet (9 cm ryggsköldslängd).
I norra Skåne fångades fler stora än små humrar.
I Halland fångades överraskande många små humrar.
Vad skillnaderna mellan områdena beror på vet vi ännu inte – men varje observation hjälper oss att förstå mer. Genom projektet Lobserve bidrar fritidsfiskare och yrkesfiskare tillsammans med forskare till ny och viktig kunskap om ett av våra mest ikoniska havsdjur.
Uppdaterad beståndsstatus för europeisk hummer – mer positiv bild än tidigare
Fisket efter europeisk hummer (Homarus gammarus) har historiskt varit omfattande, men fångsterna har minskat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Fångst per ansträngning (antalet humrar per tina) sjönk under 1950–1960-talen och har därefter legat kvar på en låg nivå enligt fångstdagböcker från Bohuslän. Även yrkesfiskets landningar har minskat över tid. Tidigare har detta tolkats som ett tecken på att beståndet befinner sig under biologiskt säkra gränser. Men en ny analysmodell ger en mer nyanserad och optimistisk bild av beståndets status.
Ny vetenskaplig bedömning med förbättrad modell
Under 2024 genomfördes en så kallad benchmark-process där forskare, myndigheter och näring tillsammans granskade analysmodellen för europeisk hummer. Resultatet blev att en ensemblemodell antogs – en integrerad modell som väger samman flera alternativa modeller och tar hänsyn till olika osäkerheter.
Bedömningen visar att:
Hummerbeståndet sannolikt är inom biologiskt säkra gränser i Skagerrak och Kattegatt (ICES-delområden 20–21).
Det finns en 67 procents sannolikhet att beståndet inte är överfiskat, och endast en 25 procents risk att ett överfiske pågår.
Modellen bygger bland annat på uppdaterad information om storleksstruktur, förbättrad uppskattning av totalfångst (inklusive orapporterade fångster), och fler datapunkter. Den ger robustare resultat, men även fortsatt osäkerhet – särskilt kopplat till totalfångstens nivå.
Storleksfördelningen i fångsterna visade sig ha stor betydelse för modellens resultat. Nya provfiskedata – exempelvis från Lobserve-projektet – påverkar inte bara årets bedömning utan också hur modellen tolkar utvecklingen bakåt i tiden. Det betyder att frivilliga lobservers insatser har direkt betydelse för den vetenskapliga förståelsen av hummerbeståndet.
Förvaltning och åtgärder
Förvaltningen av hummerfisket i Sverige sker utan kvoter eller ransoner, eftersom ett kvotsystem skulle kräva omfattande nya rapporterings- och kontrollsystem, särskilt för fritidsfisket. Istället regleras fisket genom individuella begränsningar – som antal tillåtna tinor, minimimått, och säsongslängd.
Införandet av tekniska regleringar 2017, inklusive nya begränsningar i fisket, har sannolikt bidragit till en viss förbättring i fångst per ansträngning. Skyddade områden har visat god effekt lokalt genom att öka täthet och förekomst av storvuxna individer, men deras påverkan på omkringliggande bestånd är begränsad.
