Försöksodling med spannmålsgröda i olika stadier, från små plantor till grödor som gått i ax.
FORSKNINGSPROJEKT

MULCROPA - Multifunktionellt utnyttjande av vår- och vinteranuella grödor för bete, ensilage & spannmål

Uppdaterad: november 2025

Översikt

Start: januari 2024 Slut: december 2027
Projektansvarig: Mårten Hetta
Kontaktperson: Mårten Hetta
Finansiär: Stiftelsen Lantbruksforskning

Medverkande

Forskargrupper:

Mer relaterad forskning

Kort om projektet

Hypotesen är att kombinationer med vår- och vinterannuella grödor i rätt sekvens kan minska odlingsrisker för mjölk- och köttproducenter och bidra till mer hållbara produktionssystem.

För att öka produktiviteten, motståndskraften och cirkulariteten inom djurproduktionen i Sverige krävs regional klimatanpassning av växtodlingen för att säkerställa en hållbar produktion av foder och vallfoder. Utmaningarna omfattar bland annat perioder av torka, kraftiga regn och varierande övervintring. Ett koncept som är intressant för både klimat- och miljöanpassning är Dual Purpose Cropping Systems (DCPS). Konceptet innebär nya kombinationer av vår- och vintergrödor inom sekvenser i en växtföljd på en gård, för att producera bete, foder och spannmål för djur och människor.

Integrering av växt- och animalieproduktion kan ge både ekonomiska och miljömässiga vinster genom mer cirkulära och robusta odlingssystem. Klimatet i Norden ställer krav på  säker foderproduktion, med mindre känslighet för vädervariationer. Ett lovande koncept är att kombinera grovfoder- och spannmålsproduktion i samma gröda, exempelvis tvåårig höstråg som kan skördas som bete första året och ge spannmål året därpå.

Ett annat är Integrated Dual Purpose Cropping (IDPC), där ett- och tvååriga grödor kombineras i en sekvens för att producera både foder och spannmål och samtidigt ge bättre ogräskonkurrens, växtnäringsutnyttjande och växtskydd. Även majs pekas ut som en värdefull gröda i torrare klimat men det kräver mer kunskap om hur den bäst integreras i växtföljden.

Sammantaget finns potential för ökad odlingssäkerhet, bättre foderförsörjning och minskad klimat- och miljöpåverkan genom sådana kombinerade system, men vetenskaplig utvärdering under svenska förhållanden saknas. Hypotesen är att dessa kombinationer minskar odlingsrisker för mjölk- och köttproducenter och bidrar till mer hållbara produktionssystem.

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt