Omplacering av katter via Blocket.se

Bakgrund

Katten är ett av Sveriges och Europas vanligaste sällskapsdjur (FEDIAF, 2020) och för många en högt värderad familjemedlem. Samtidigt omplaceras ett stort antal katter varje år i Sverige, både via omplaceringsorganisationer och privat. Vi vet dock inte alls omfattningen, då svenska förhållanden inte har granskats tidigare. Orsakerna bakom omplaceringarna varierar troligen och kan handla om förändrade familjeförhållanden, allergier, flytt, hälsoproblem hos ägaren, oönskade beteenden eller bristande kunskap om kattens beteende och behov (Jensen et al., 2020). Omplacering verkar också kunna kopplas till orealistiska förväntningar på kattens roll i familjen, och orealistiska förväntningar när det gäller kattens beteende. Att förstå varför katter omplaceras och i vilken utsträckning, är därför avgörande för att kunna arbeta förebyggande och förbättra välfärden för både katten och familjen.

Tidigare forskning visar att beteenderelaterade problem är en av de vanligaste orsakerna till att djur överges eller omplaceras (Hirsch et al., 2014). I en översiktsartikel baserad på 84 studier om omplacering av husdjur beskrev 86 % av artiklarna orsaker som kunde kopplas till djuret (Coe et al., 2014). Av dessa handlade 58 % om aggression och 49 % om andra beteenden som upplevdes som problematiska. Även studier om avlivning pekar på betydelsen av beteendeproblem. I en engelsk studie var det tydligt att det fanns samband mellan oönskade beteenden hos hunden och risken för avlivning (Pegram et al., 2021).

Många av de beteenden som djurägare upplever som problematiska är dock naturliga och artspecifika beteenden. Ett exempel är när en katt markerar genom att klösa på möbler, ett beteende som kan vara väldigt jobbigt för ägaren, men som tydligt är ett beteende som handlar om doftmarkering. Hur ett beteende uppfattas av ägaren, beror i stor utsträckning på djurägarens kunskap om, och förväntningar på, djuret. Tidigare studier visar dessutom också att kunskap om kattens naturliga beteenden och behov kan minska risken för omplacering (Patronek et al., 1996). Sammanfattningsvis visar detta på behovet av att sprida evidensbaserad kunskap till kattägare, så att fler relationer mellan människor och katter kan bli långsiktigt hållbara.

Det finns relativt god kunskap om orsaker till omplacering från andra länder än Sverige, när katter lämnas in via djurhem och andra organisationer. Däremot saknas fortfarande kunskap om de omplaceringar som sker privat, exempelvis via annonstjänster. Detta är en viktig kunskapslucka, eftersom privat omplacering kan innebära andra bakomliggande orsaker, andra typer av beslut och andra konsekvenser för kattens välfärd. Vi vet också att katter som omplaceras via djurhem riskerar att hamna i en situation där de omplaceras och återlämnas flera gånger (Hirsch, 2016). För en djurart som finner trygghet i en känd och förutsägbar miljö kan upprepade omplaceringar innebära ett betydande välfärdsproblem.

Omplacering av katter är inte enbart ett svenskt eller europeiskt fenomen, utan ett globalt problem. Runt om i världen omplaceras miljontals katter varje år, många redan under sitt första levnadsår. Mot bakgrund av att katten är vårt vanligaste sällskapsdjur i Sverige, och en nära familjemedlem är det därför angeläget att fördjupa förståelsen för varför omplaceringar sker.

Vi ser en brist på kunskap i samhället när det gäller våra katters grundläggande behov, och vi ser att det kan leda till svårigheter i relationen mellan katten och människan. Genom detta projekt vill vi skapa en djupare förståelse för orsakerna bakom omplacering av katter, särskilt de omplaceringar som sker privat. Genom ökad kunskap kan vi bidra till att minska antalet omplaceringar, stärka stödet till kattägare och förbättra välfärden och livskvaliteten för både katter och människor.

Syfte

Syftet med projektet var att kartlägga privata omplaceringar, och identifiera de främsta orsakerna till att katter omplaceras i Sverige. Projektet syftade också till att öka medvetenheten om katters behov hos nuvarande och potentiella kattägare samt att ta fram strategier och riktlinjer som kan stärka kattens välfärd och bidra till mer hållbara relationer mellan katter och människor.

Metodik

Vi har samlat in data från omplaceringsannonser på Blocket.se under de senaste fyra åren. Blocket är Sveriges största marknadsplats med 5 miljoner besökare per vecka (Blocket, 2024). Syftet med projektet är att kartlägga omfattningen av omplacering av katter i Sverige.

Resultat och diskussion

Under åren 2021 till 2024 omplacerades totalt 9441 katter via Blocket.se under februari till april. En extrapolering på årsbasis skulle innebära att det under ett år omplaceras ca 9–10 tusen katter i Sverige via Blocket. De allra flesta katter som omplaceras hör till ålderskategorin 2-5 år (38 %), men det blir också tydligt att ålderskategorin med nästan lika många omplaceringar är katter upp till 1 år (29 %).  I 90 % av annonserna på Blocket angavs en anledning till att katten/katterna behövde omplaceras. Preliminära resultat från analysen av anledningar bakom omplaceringarna visar att många omplaceringar verkar orsakade av flytt, tidsbrist, allergi eller förändringar i familjen, men bakom dessa kan det ibland finnas underliggande problem kopplade till kattens beteende, miljö eller relationen mellan katt och ägare. Troligen är det ju så att angivna orsaker i annonserna inte alltid speglar hela problematiken. Här skulle man behöva mer djupgående studier, av människors underliggande resonemang inför omplacering.

Ett viktigt resultat från studien är att många katter omplaceras redan under det första levnadsåret. Det väcker frågor om hur väl förberedda kattägare är inför köpet eller adoptionen, och om det finns brister i informationen (från tex uppfödare/säljare) om vad det innebär att leva med katt över tid.

Det är också viktigt att lyfta att beteenden som upplevs som problematiska ofta kan vara normala kattbeteenden, exempelvis klösande, urinmarkering, rädsla eller konflikter med andra katter. Vi vill därför lyfta att det troligen finns behov av mer kunskap om kattens naturliga beteenden.

Katter är känsliga för förändringar i miljö, resurser och sociala relationer. Det är tydligt att vissa anledningar bakom omplacering kan härledas till dessa, och kanske behöver man som ägare vara lite mer medveten om att förändringar kan påverka hur katten kan hantera dessa.

En central slutsats är att information behöver komma ägare till del mycket tidigare, innan katten skaffas. Det kan handla om realistiska förväntningar, kostnader, tidsåtgång, miljöberikning, kastrering, försäkring, sociala behov och vad man bör göra vid beteendeproblem. Eftersom Blocket är en viktig kanal för privat omplacering vill vi också lyfta diskussionen om annonsplattformar kan bidra med förebyggande information, exempelvis länkar till råd om kattens behov, checklista inför omplacering eller rekommendationer för trygg överlåtelse.

Vi vill avsluta med att konstatera att vi tror att en viktig diskussion som skulle behöva lyftas i samhället är hur vi ser på våra sällskapskatter, och vilken status vi faktiskt ger dem som individer med egna behov, beteenden och förutsättningar. Genom ökad kunskap, tydligare stöd till kattägare och mer genomtänkta beslut vid köp, adoption och omplacering kan vi skapa bättre förutsättningar för hållbara relationer mellan människor och katter, och därmed stärka välfärden för båda parter.

Medverkande

Maria Andersson, maria.andersson@slu.se och Elin Hirsch, elin.hirsch@slu.se

Referenser

Blocket (2024), använd 2024-01-11.

Coe, J. B., Young, I., Lambert, K., Dysart, L., Nogueira Borden, L., & Rajić, A. (2014). A Scoping Review of Published Research on the Relinquishment of Companion Animals. Journal of Applied Animal Welfare Science, 17(3), 253–273.

FEDIAF 2024. Annual report. FEDIAF EuropeanPetFood | Facts & Figures 2024. 

Hirsch, E. N., Andersson, M., & Loberg, J. 2014. Swedish cat shelters: a descriptive survey of husbandry practices, routines and management. Animal Welfare, 23, 411–421.

Hirsch EN. 2016. Feline stress – Methodological considerations for non-invasive assessment of cats housed in groups and singly. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden

Jensen, J.B., Sandøe, P., & Nielsen, S.S. 2020. Owner-Related Reasons Matter more than Behavioural Problems— A Study of Why Owners Relinquished Dogs and Cats to a Danish Animal Shelter from 1996 to 2017. Animals 10(6), 1064

Patronek, G. J., Glickman, L. T., Beck, A. M., McCabe, G. P., & Ecker, C. 1996. Risk factors for relinquishment of cats to an animal shelter. J of Am Vet Med Asso, 209(3), 582–58

Pegram, C., Gray, C., Packer, R.M.A. et al. 2021. Proportion and risk factors for death by euthanasia in dogs in the UK. Sci Rep 11, 9145. 

Publikationer

Varför omplacerar vi våra katter i Sverige? (pdf)