Orsaker till sviktande benhälsa hos högpresterande grisar i Sverige

Projektets syfte är även att försöka utröna de bakomliggande orsakerna till de observerade exteriöra avvikelserna genom obduktion och bilddiagnostiska undersökningar.

Svenska grisar idag har en otroligt hög tillväxtförmåga och de är också mycket effektiva på att omvandla foder till tillväxt. I en internationell jämförelse är det få om något land i världen som når upp till dessa siffror. Detta samtidigt som vi har en mycket god djurvälfärd, ett gott hälsoläge och en låg antibiotika förbrukning. Kopplingen här emellan är tydlig och till stora delar självklar. Tyvärr kommer allt fler rapporter från grisveterinärer på olika platser i landet om att den höga tillväxten har en baksida i allt sämre benhälsa hos snabbväxande grisar. Under slutfaserna av uppfödningen utvecklar drabbade grisar en avvikande benställning med krokiga ben, ofta på frambenen som leder till ett stört rörelsemönster och hälta. Det är inte ovanligt att grisar får avlivas på grund av dessa problem samtidigt som en vanlig åtgärd i drabbade besättningar är att låta grisar med avvikande benställning gå tidigare till slakt, innan de nått full slaktvikt. 

Ett flertal obduktioner och andra undersökningar har genomförts av grisar med krokiga ben utan att någon tydlig bild har framkommit som kan förklara orsaken till de krokiga benen, hur de uppkommer och varför. Problem med både skelett och mjukdelar så som senor och ledkapslar har hittats och hos vissa grisar med tydligt avvikande benställning har inga avvikelser kunnat hittas alls. 

Syftet med detta projekt är att undersöka samband mellan hög tillväxt, god foderomvandlingsförmåga och krokiga ben. Samtidigt som typiska fall skall identifieras och undersökas av experter på SLU, dels genom obduktion och även med hjälp av bilddiagnostiska metoder såsom röntgen, ultraljud och datortomografi.

I den första delen av projektet ska grisar vägas regelbundet under perioden från avvänjning fram till de sätts in i slaktgrisstallet samtidigt som det noteras hur mycket foder dessa grisar äter under samma period. Därefter kommer grisarna att exteriörbedömmas tre gånger under slaktgrisperioden för att identifiera grisar som utvecklar avvikande benställning. Jämförelser kommer sedan att göras mellan de grisar som utvecklat avvikande benställningar och de som är normala avseende daglig tillväxt och foderförbrukning för att kunna identifiera eventuella samband. När de exteriöra bedömningarna av grisarna görs under slaktgrisperioden kommer typiska fall att väljas ut, avlivas och skickas till Uppsala för undersökning av experter där. 

Målet är dels att bättre förstå vilka individer som riskerar att drabbas av avvikande benställningar under slaktgrisproduktionen genom att studera hur de växer under perioden från avvänjning och fram till de sätts in i slaktgrisstallet och hur väl de omvandlar foder till tillväxt. Vidare förutser vi också att de fördjupade undersökningar som kommer att genomföras vid SLU kommer att ge en bättre insikt i vad som händer i de olika vävnaderna i kroppen under utvecklingen av de avvikande benställningarna. 

Kan vi bättre identifiera individer som kan eller kommer utveckla problem senare under uppfödningen kan vi få en ökad förståelse för vilka mekanismer som ligger bakom problemen och också utveckla strategier för att förhindra att problemen uppkommer. Detta kommer att leda till ett minskat djurlidande, minskade förluster under produktioner och ökade intäkter för bönderna. I förlängningen hoppas vi också att en ökad förståelse för snabbväxande grisars näringsbehov kan leda till en effektivare och mer optimerad utfodring i framtiden.