Populationsbiologin hos ektomykorrhizasvampar med fokus på sandtallskogar

Omkring två tredjedelar av Sveriges yta utgörs av skog och skogsbruket är en viktig del av Sveriges ekonomi. Den svenska modellen för skogsbruk vilar på tre grundpelare: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, och sedan 1993 betraktas produktion och miljö som likställda mål i skogsvårdslagen.

Det storskaliga skogsbruket, som har pågått i ungefär hundra år, skiljer sig från de förhållanden som rådde i de skogar där svampar och träd har utvecklats tillsammans under miljontals år. Vissa svamparter gynnas av dagens skogsbruk, andra påverkas lite, medan vissa arter missgynnas. I Sverige är omkring 400 ektomykorrhizasvampar rödlistade, huvudsakligen på grund av det moderna skogsbruket.

I Sverige är sandbarrskog, där sandtallskog ingår, en nationellt prioriterad skogstyp av särskild betydelse för biologisk mångfald. I dessa skogar är ektomykorrhizasvampar en särskilt viktig artgrupp för naturvården. Samtidigt upptar sandtallskogar stora arealer som har högt ekonomiskt värde för skogsbruket.

Dessa skogar finns ofta i landskap där flera intressen möts, framför allt naturvård, skogsbruk och rennäring. Det finns därför ett stort behov av ökad ekologisk kunskap om denna naturtyp och dess svampsamhällen.

Projektets övergripande mål är att stärka kunskapen om ektomykorrhizasvampars livscykler i boreala skogar, med särskilt fokus på populationers demografi, dynamik och genetik.

Detta görs genom att:

• undersöka i vilken utsträckning trakthyggesbruk driver förändringar i artsammansättningen hos ektomykorrhizasvampar. Genom molekylära metoder kommer sparade jordprover från den nationella markinventeringen på 1980-talet att jämföras med motsvarande prover som samlats in under de senaste tio åren.
• undersöka lokal populationsdynamik, i synnerhet etablering, omsättning och livslängd hos svampindivider (geneter, genetiskt distinkta individer). Här jämförs den vanliga sandsoppen (Suillus variegatus) med den betydligt mer sällsynta och rödlistade goliatmusseronen (Tricholoma matsutake).
• undersöka betydelsen av sporbank i jorden i olika typer av norra barrskogar genom växthusexperiment med fokus på ektomykorrhizasvampar.
• sammanställa kunskap om hur skogsbruk påverkar mångfalden av ektomykorrhizasvampar, hur sådana effekter kan hanteras och hur kunskapen kan användas i dialog med skogsbruk och andra aktörer.

Projektets huvudsakliga fokus är sandtallskogar i Fennoskandien. De två arterna som studeras har relativt välstuderad ekologi och tillgängliga referensgenom. Forskningsfrågorna i dessa studier är grundläggande för att öka kunskapen om svamparnas biologi, men också för att kunna omsätta sådan kunskap inom praktisk naturvård.

Forskargrupp

Doktorand: Viktor Lund

Huvudhandledare: Anders Dahlberg

Biträdande handledare:

Peter Bergman, Sveaskog

Carles Castaño Soler, SLU

Elisabet Ottosson, SLU

Martin Ryberg, Uppsala Universitet

Samarbetspart: Sveaskog

Projektperiod: Januari 2026 – Januari 2031

Projektet är en del av forskningsprogrammet WIFORCE – Wallenberg Initiative in Forest Research, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.