REGLER OCH VERKTYG att säkerställa grönytor i närområdet för att främja människors hälsa och välbefinnande

Bakgrund

Naturens betydelse för människors hälsa och välbefinnande är fastlagd. Vetenskapliga granskningar och internationella rapporter från FN och Världshälsoorganisationen pekar på att tillgången till grönområden i grannskapet är nyckeln till att främja människors hälsa och välbefinnande, och att avståndet till grönområdena och mängden grönyta är avgörande.

Men i tider av ökad urbanisering och förtätning är förlusten och fragmenteringen av urbana grönområden ett faktum. Det här kan få allvarliga konsekvenser inte bara för människors hälsa och välbefinnande utan också den biologiska mångfalden, minskad klimatpåverkan, riskminskning och kontroll av naturkatastrofer.

För att förhindra ytterligare förlust av urbana grönområden, och för att utforma bostadsområden som främjar människors hälsa och välbefinnande, tillämpar flera kommuner olika regler och verktyg. Men kan kvantifierbara regler säkra kvaliteten på de urbana grönområdena? Dessutom saknas kunskap om vilka kvaliteter och funktioner grönytorna ska ha.

Projektet

Projektet ställer följande frågor:

• Vilka typer av grönytor och deras kvaliteter är hälsofrämjande?
• Kan existerande regler och verktyg säkerställa kvalitet i utemiljön?
• Kan dagens bostadspolitik som präglas av kompakthet med små eller ibland obefintliga bostadsgårdar över huvud taget tillgodose behovet av hälsofrämjande utemiljöer?

Här studeras två regler:

• Max 300 meter till närmaste grönområde (Världshälsoorganisationen)
• Trädkronorna i svenska städer bör täcka minst 25 % av stadens yta (Naturvårdsverket).

och ett verktyg:

• Grönytefaktorn (kvalitativa värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel).

I projektet testas, utvärderas och diskuteras kritiskt om och hur dessa befintliga regler och verktyg kan hjälpa kommuner att utforma hälsofrämjande bostadsområden.

Målet

Målet är att inspirera och vägleda kommuner vid planering, utformning och förvaltning av utemiljöer i bostadsområden, med särskild fokus på de boendes hälsa och välbefinnande. Studien ska ge landskapsarkitekter och planerare argument att använda som stöd i dialogen med byggare och beslutsfattare.

Projektet ska även bidra till en kritisk reflektion och diskussion om dagens bostadsbyggande och vilken roll regler och verktyg har för att säkra kvalitet, något som är viktigt för både kommuner, regioner och statliga myndigheter.

Samarbetspartners

Uppsala kommun – Ida Wezelius, Sara Ryttar, Louise Johansson Hjortenfalk 

Nordregio - Patrik Tornberg, Maria Bobrinskaya, Daniel Pils

Nilsson Landcape – Kjell Nilsson

Tankesmedjan Movium - Harald Klein

Publikationer från projektet

Nilsson, Kjell; Nordh, Helena (2025) Detaljstyrning eller laissez faire? Krav på stadens grönska i svensk lagstiftning under 150 år. Tidskriften Utemiljö nr 4. Sid 46-55. 

På gång i projektet

Två år in i projektet och vi är i full gång med skrivande och analyserande i de olika arbetspaketen.

I WP1 börjar vi bli klara med litteraturstudien och fördjupningen i vilka evidens som ligger bakom rekommendationen om 300 meter till närmsta grönområde.   

I WP2 har är vi klara med datainsamling i form av intervjuer och workshop med kommuner om  hur de använder riktlinjer och verktyg vid planering av hälsofrämjande bostadsområden.

I WP3 fortsätter vi arbetet med GIS analyser av grönytorna i Rosendal och Kungsängen med fokus på 3-30-300 principen. Vi har också påbörjat intervjuer med invånare i de två stadsdelarna.

Under året har också två examensarbeten med anknytning till projektet genomförsts. Det ena exjobbet är en enkätstudie och kartläggning av hur GYF verktyget används i landets kommuner. Det andra är en studie av 3-30-300 principen som både analys och gestaltningsverktyg. Båda examensarbetena kommer snart att publiceras och bli tillgängliga här på webben.