REGLER OCH VERKTYG att säkerställa grönytor i närområdet för att främja människors hälsa och välbefinnande

Bakgrund

Naturens betydelse för människors hälsa och välbefinnande är fastlagd. Vetenskapliga artiklar och internationella rapporter från FN och Världshälsoorganisationen pekar på att tillgången till grönområden i närområdet är nyckeln till att främja människors hälsa och välbefinnande. Avståndet till grönområdena och mängd grönyta lyfts fram som viktigt. 

Men i tider av urbanisering och förtätning är förlusten och fragmenteringen av urbana grönområden ett faktum. Det här kan få allvarliga konsekvenser inte bara för människors hälsa och välbefinnande utan också den biologiska mångfalden. 

För att förhindra ytterligare förlust av urbana grönområden, och för att utforma bostadsområden som främjar ekosystemtjänser och människors hälsa och välbefinnande, föreslår Sveriges nationella plan för naturrestaurering en utveckling och implementering av olika grönyteverktyg och principer. I jämförelse med många andra länder är svenska kommuner aktiva användare av grönyteregler/principer och verktyg så som 3-30-300 och GYF. Men hur välfungerande är dessa, och kan kvantitativa verktyg och regler säkra kvaliteten på de urbana grönområdena? 

Projektet

Projektet ställer bland annat följande frågor:

• Hur kan existerande grönyteregler och verktyg (så som 3-30-300 och GYF) säkerställa kvalitet i utemiljön?
• Vad finns det för samband mellan avstånd till grönytor och människors hälsa?
• Kan dagens bostadspolitik som präglas av kompakthet med små eller ibland obefintliga bostadsgårdar tillgodose behovet av hälsofrämjande utemiljöer?

I projektet studeras specifikt dessa "regler"/principer/verktyg:

• 3-30-300 principen
• Grönytefaktorn (GYF)

I projektet testas, utvärderas och diskuteras kritiskt om och hur dessa befintliga regler och verktyg kan hjälpa kommuner att utforma hälsofrämjande bostadsområden.

Målet

Målet är att inspirera och vägleda kommuner vid planering, utformning och förvaltning av utemiljöer i bostadsområden, med särskild fokus på de boendes hälsa och välbefinnande. Studien ska ge landskapsarkitekter och planerare argument att använda som stöd i dialogen med byggare och beslutsfattare.

Projektet ska även bidra till en kritisk reflektion och diskussion om dagens bostadsbyggande och vilken roll grönyteregler och verktyg har för att säkra kvalitet.

Samarbetspartners

Uppsala kommun – Ida Wezelius, Sara Ryttar, Louise Johansson Hjortenfalk 

Nordregio - Patrik Tornberg, Maria Bobrinskaya, Daniel Pils

Nilsson Landcape – Kjell Nilsson

Tankesmedjan Movium - Harald Klein

Publikationer från projektet

Nilsson, Kjell; Nordh, Helena (2025) Detaljstyrning eller laissez faire? Krav på stadens grönska i svensk lagstiftning under 150 år. Tidskriften Utemiljö nr 4. Sid 46-55.

Under året har också två examensarbeten med anknytning till projektet genomförts. Det ena är en enkätstudie och kartläggning av hur GYF-verktyget används i landets kommuner och har skrivits av Lina Magnusson, det finns publicerat här. Det andra examensarbetet handlar om 3-30-300 principen som både analys och gestaltningsverktyg och är skrivet av Monika Benisch, det är publicerat här.

På gång i projektet

Två år in i projektet och vi är i full gång med skrivande och analyserande i de olika arbetspaketen.

I WP1 börjar vi bli klara med litteraturstudien och fördjupningen i hur avstånd till grönyta hänger ihop med hälsa och välbefinnande.

I WP2 är vi klara med datainsamling i form av intervjuer och workshops med kommuner om  hur de använder riktlinjer och verktyg vid planering av hälsofrämjande bostadsområden.

I WP3 fortsätter vi arbetet med GIS analyser av grönytorna i Rosendal och Kungsängen med fokus på 3-30-300 principen. Vi har också påbörjat intervjuer med invånare i de två stadsdelarna.

Under sommaren presenterade vi preliminära resultat från studien på World Planning Schools Congress 2026 i Espoo och Helsingfors 29 juni-3 juli.