Robusta strategier för att utveckla skogssektorn i en turbulent omvärld

Forskningsansats

Världsutvecklingen framstår som mer oförutsägbar än på länge. De framväxande globala politiska strömningarna och EU-politiken ökar komplexiteten och osäkerheten i marknads- och policyramarna. Med det rysk-ukrainska kriget, växande internationella spänningar och oro kring USA:s utrikes- och handelspolitik behöver beslutsfattare inom näringsliv och politik vara uppmärksamma på förändringar i trender och kunna identifiera beslut som ger acceptabla resultat även när omständigheterna förändras. Mot denna bakgrund är vårt förslag lägligt, då det ska hjälpa skogssektorn och beslutsfattare att fatta robusta beslut under osäkerhet.

För att uppnå detta kommer vi att ta fram bred information om hur drivkrafter som påverkar skogssektorn kan utvecklas i framtiden, och kombinera denna insikt med kvantitativ modellering av skogsresurser och skogsskötsel, kol, biologisk mångfald, industri, handel och politik. Intressenter utgör en integrerad del av förslaget, och prövning av politiska åtgärders acceptans tillsammans med intressenter, kombinerat med kvantitativ modellering, kommer att ge användbara rekommendationer till beslutsfattare. Således kommer projektet att generera policyrelevant förståelse för skogssektorns leverans av politiska målsättningar kopplade till ekonomiska resultat, export, regional utveckling, kolinlagring och biologisk mångfald, samt för politiska åtgärders effekter och strategiers robusthet.

Metoder – policyutveckling och skogssektormodellering

Skogssektorn är ett komplext samspel mellan ekonomiska, politiska, sociala, naturliga och tekniska processer, från lokal till global skala. Komplexiteten växer i takt med ökande krav på sektorn att leverera en rad olika nyttigheter samtidigt som konkurrenskraften upprätthålls. Skogssektormodeller (FSM) är användbara för att studera skogssektorns framtider, analysera målkonflikter och synergier mellan politiska målsättningar samt ge policyrekommendationer.

De två modellerna i detta förslag, SweFor och NorFor, tillhör minoriteten av modeller som har möjlighet att studera hela skogssektorn. I dessa modeller fångas rumsliga interaktioner mellan förändringar i skogsskötsel och skiften i policy- och marknadsförhållanden. Sådana analyser har redan genomförts med NorFor och SweFor.

Scenarioanalys genom grupprocesser är användbart för att identifiera möjliga, internt sammanhängande framtidsbilder för att förbättra beslutsfattandet. Scenarioanalys ger avsevärt mer insikter när den kombineras med kvantitativ bedömning av dessa framtider. Scenariospann i skogssektormodeller baseras ofta enbart på forskares egna föreställningar om framtiden.

Genom att integrera Delphi-studiens deltagares syn på möjliga framtider i modelleringen stärker vi modelleringens bredd och relevans. Vi kommer att identifiera robusta strategier, det vill säga strategier som inte nödvändigtvis ger det optimala utfallet i varje enskilt scenario, utan i stället ger de bästa resultaten över samtliga scenarier.

Utöver den praktiska och teoretiska förbättringen genom fullständig integration av Delphi-studien med skogssektormodellerna kommer vi att slå samman de svenska och norska modellerna, SweFor och NorFor, till ett gemensamt ramverk. Fördelen ligger i att mer än fyrtio procent av rundvirkesimporten till Sverige kommer från Norge. För industrin är logistik och infrastruktur fortsatt viktiga faktorer som formar handeln. 

Forskningsarbetspaket (AP)

Projektstrukturen består av tre arbetspaket (AP1–3) som omfattar de vetenskapliga forskningsaktiviteterna, ett program för spridning och kommunikation, inklusive vetenskapliga publikationer, samt projektledning.

AP1: Scenarier med globala trender

U1.1 Litteraturgenomgång

En fokuserad litteraturgenomgång kommer att genomföras för att sammanställa en lista över aktuella trender och förändringsdrivkrafter av relevans för skogssektorn i Sverige och globalt. Denna lista kommer att användas i den efterföljande Delphi-studien (U1.2).

U1.2 Delphi-studie

Intressenternas uppfattningar kommer att samlas in genom en Delphi-studie i Sverige och Norge, för framtagande av explorativa scenarier. I varje land kommer vi att eftersträva trettio intressenter från skogssektorn som respondenter. Vi kommer att kombinera vårt eget nätverk, kunskap och snöbollsurval för att hitta intressenter och säkerställa att vi inkluderar en bred uppsättning organisationer. Delphi-studien kommer att bestå av tre rundor: 1: Individuella intervjuer, 2: Online-enkäter, 3: Workshop. Den andra rundan av Delphi-studierna tjänar som underlag för scenariospecificering (U1.3) och för att vägleda testkörningar (U2.3). I den sista Delphi-rundan kommer deltagarna att få information från de första modellanalyserna (U3.1). I runda två kommer deltagarna att ombes rangordna betydelse och sannolikhet för osäkra faktorer inför känslighetsanalysen samt bedöma föreslagna politiska åtgärder. Vi siktar på att ha tre till fem scenarier med samma antal kritiska faktorer som kommer att utvärderas i känslighetsanalysen.

U1.3 Scenarieutveckling och parametrisering

Denna uppgift kommer att översätta resultaten från Delphi-studien till modellindata. För varje scenario kommer specifikationen av modellindata att bestå av en kombination av begränsningar (exempelvis avverkningsförbud för särskilda skogstyper) och parametrar (till exempel energipriser), utöver eventuella förändringar i skogsskötsel (exempelvis användning av exotiska trädslag och ökad användning av kontinuitetsskogsbruk, CCF).

Efter parametrisering av scenarier baserat på den andra Delphi-rundan kommer resultaten från skogssektormodellanalyserna i U3.1 att återföras till AP1 genom att denna information tillhandahålls i den sista Delphi-rundan. På så sätt kan intressenterna ändra sina svar när de får ny information om scenariernas möjliga utfall.

AP2: Modellsystemförberedelser

Arbetet i AP2 omfattar uppgradering av de norska och svenska skogssektormodellerna, NorFor respektive SweFor (U2.1), modellering av relationen mellan skogssektormodellerna och regionerna utanför Norge och Sverige (U2.2), samt konsolidering av samtliga modeller och säkerställande av att de fungerar korrekt (U2.3).

U2.1 Uppgradering av NorFor och SweFor

De två skogssektormodellerna för Sverige och Norge har flera gemensamma egenskaper. De simulerar skogsägares, industrins och konsumenters beteenden och hur dessa grupper anpassar sig till förändringar i ekonomiska och politiska faktorer, och de gör prognoser för det kommande seklet. Båda modellerna består av en rumsligt explicit representation av skog, transportvägar och förädlingsanläggningar för respektive land.

Skogsdata tillhandahålls av den senaste utgåvan av riksskogstaxeringens (NFI) provytor. Varje provyta bearbetas av en simulator för att generera en stor uppsättning skötselalternativ över planeringshorisonten (Heureka för SweFor; TreeSim eller eventuellt en norsk version av Heureka för NorFor). Simulatorernas utdata omfattar timmer- och bränslesortiment för industriell bearbetning samt skogsdata om åldrar, trädslagsfördelning etc. som stödjer bedömningar av biologisk mångfald och skogens kolförråd. Viktiga uppgraderingar av skogsmodellerna gäller framtida skogsskötselalternativ såsom kontinuitetsskogsbruk (CCF) samt tillägg av alternativa modeller för bedömning av skogens kol. Klimateffekter genom förändringar i skogstillväxt, mortalitet och trädslagsfördelning kommer att beaktas.

Förädlingsanläggningar tillhör tre delbranscher: sågverk, massa- och pappersindustri samt fjärrvärmeverk. Varje delbransch producerar två eller fler produkter för leverans till marknaden. Transporter förbinder skog med anläggningar, och anläggningar med anläggningar vid transport av biprodukter. Förberedelserna omfattar uppdatering till basår i enlighet med kostnader och priser för industri, konsumenter och transporter. Transportnätverken behöver utökas med gränsöverskridande transporter mellan Norge och Sverige.

U2.2 Modellering av regioner utanför NO-SE

Den rumsliga dimensionen kräver särskild uppmärksamhet. Sverige är en viktig aktör på den globala spelplanen. Därför är modellering av internationell handel avgörande. Koldioxidläckage, där striktare miljöreglering leder till att produktion i reglerade länder flyttar till oreglerade länder, kräver särskild uppmärksamhet. Medan uppskattningar av koldioxidläckage når upp till 100 %, saknas systematiska analyser som beaktar handelsmönster. Vi kommer att fylla en del av denna lucka genom att göra en metaanalys, vid behov kompletterad med egen analys. Denna metodologiska insikt kommer att användas i den efterföljande modelleringen. Vi siktar på att inkludera regionerna Norra Finland, Södra Finland, Baltikum, Nordeuropa (DK, UK, T) samt resten av världen för att balansera de interna marknaderna. De senaste handelssiffrorna och elasticiteterna kommer att användas i modellkalibrering och uppdatering. Iteration med Delphi-gruppen kommer att säkerställa realistisk kalibrering.

U2.3 Konsolidering och kalibrering av den nya svensk-norska modellen

Uppdateringen och inkluderingen av skogsskötselalternativ (U2.1) kommer att genomföras samordnat för båda länderna för att säkerställa konsekvent terminologi och kompatibilitet i scenarierna. Vi kommer dock att bibehålla nationella särdrag och skötselmetoder som är relevanta för respektive land. Exempelvis reglerar nationella lagar tillämpningen av kontinuitetsskogsbruk i Sverige. Skillnader i ägarstruktur och respons på politiska styrmedel i de två länderna kommer att beaktas. Variabeldata och definitioner kommer att harmoniseras, liksom kolbalansberäkningar, transporter och tullar. Härledningen av potentiella transportmönster och deras kostnader faller helt och hållet inom detta projekt.

AP3: Skogssektoranalyser

U3.1 Modellanalyser

Modellanalysen sammanför alla delar genom att den kombinerade norsk-svenska skogssektormodellen, tillsammans med interaktioner med yttre regioner från AP2, implementerar de parameteriserade scenarierna från AP1 för att härleda kvantitativa scenarioprognoser. Känslighetsanalyser kommer att utföras för att klarlägga robusthet. Resultat från de första modellanalyserna kommer att användas som indata i den sista Delphi-rundan (U1.2).

U3.2 Policyrekommendationer

Resultaten av scenarioanalysen kommer att presenteras vid en workshop mot slutet av projektet. Utöver att ta emot återkoppling kommer företrädare för intressentgrupper, med utgångspunkt i scenarioutfallen, att formulera handlingsalternativ som särskilt omfattar politik (nationell och överstatlig), skogsskötsel samt bredare förvaltningsfrågor. Policyrekommendationerna kommer att vara en syntes av Delphi-studiens scenarier och responser på politiska åtgärder (U1.2), litteraturgenomgångar samt resultaten från skogssektormodellerna (U3.1). Respondenterna kommer att ombes bedöma politiska åtgärder efter upplevda direkta och indirekta effekter samt önskvärdhet. Detta möjliggör rekommendationer som inte enbart baseras på vetenskapliga resultat, utan även på graden av legitimitet bland intressenter, för att vägleda beslutsfattare mot genomförbara politiska beslut.