Illustration av en flodkräfta (Astacus astacus) sedd uppifrån, med tydligt synliga klor, ben och segmenterad stjärt.
FORSKNINGSPROJEKT

Skärgårdskräftan – sjöarna på öarna

NYCKELPUNKTER
  • Restaurering av flodkräftans livsmiljöer genom muddring
  • Övervakning av bestånd före och efter åtgärder
  • Skydd mot kräftpest och andra hot
Uppdaterad: maj 2025

Översikt

Projektets officiella namn:
Skärgårdskräftan – sjöarna på öarna
Start: januari 2020
Projektansvarig: Patrik Bohman
Kontaktperson: Patrik Bohman
Finansiär: Projekt Skärgårdskräftan har finansierats med medel från Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholm. Delprojektet ”Habitatförbättring och utvärdering genom uppskattning av tätheten av kräftyngel” har finansierats med medel från SLU (FOMA, biologisk mångfald).

Mer om projektet

Mer relaterad forskning

Kort om projektet

I projektet ”Skärgårdskräftan – sjöarna på öarna” samarbetar institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län. Projektet syftar till att rädda och restaurera befintliga flodkräftbestånd, samt att skapa nya kräftvatten inom Stockholms skärgård.

Flodkräftan är Sveriges enda inhemska storkräfta i sötvatten. Det största hotet mot flodkräftan är kräftpest, som sprids via illegal utsättning av signalkräftor. Ytterligare ett hot är igenslamning av bottnar. Med hjälp av muddring av igenslammade sjöbottnar kan flodkräftans livsmiljö dock förbättras.

Sedan 2020 undersöker vi på SLU Aqua tillsammans med länsstyrelsen i Stockholms län och lokala vattenägare om man kan förbättra livsmiljön för flodkräftor genom att ta bort sediment från sjöars bottnar genom muddring. Flodkräftan lever på grunt vatten i sjöarnas strandzon. Den gräver hålor på platser med gott om rötter, sten eller andra gömställen. Muddringen blottlägger stenar och grus och skapar en livsmiljö som kan gynna flodkräftan. Tanken är att kräftyngel och vuxna individer ska hitta tillbaka till nya habitat efter att en muddring har genomförts.

Kräftbestånd före och efter muddring – undersökningar i Stockholms skärgård

I försöket ingår två sjöar med olika förutsättningar för kräftor i Stockholms skärgård. För att upptäcka förändringar i sjöarna undersöker vi under några år bestånden före och efter muddring. Vi utför standardiserade provfisken efter kräftor för att kunna uppskatta beståndens storlek. Vi provfiskar efter kräftyngel med hjälp av specialkonstruerade yngelfångare, och dykare kartlägger rombärande honor. Dessutom filmar vi sjöarnas bottnar för att dokumentera muddringens effekter. 

Under 2021 har vi genomfört följande undersökningar:

  • standardiserat provfiske av kräftor i hela sjön,
  • yngel och vuxna kräftor har provfiskats i de muddrade områdena samt i omuddrade referensområden,
  • dykning med kartläggning av rombärande honor,
  • mätning av vattentemperatur.

Provfiske av kräftyngel 

Med data från specialbyggda yngelfångare kan vi uppskatta förändringar i bestånden och tillväxten hos de yngre kräftorna. Två typer av yngelfångare har testats hittills i försöket. Fångarna lyfts upp med jämna mellanrum och kräftynglen räknas, mäts och könsbestäms. Vi får också ett mått på redskapens fångsteffektivitet.

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt