Sumpskogens återkomst

Sumpskogar är en viktig del av det svenska skogslandskapet. De fuktiga miljöerna skapar livsmiljöer för många arter av mossor, lavar och kärlväxter och kan samtidigt ha betydelse för kolbalansen. Under lång tid har många sumpskogar dikats för att öka skogsproduktionen. När marken dräneras förändras både skogens vegetation och de processer som styr hur kol lagras och bryts ner i marken.

Idag pågår ett omfattande arbete med att återväta tidigare dikad skogsmark. Genom att höja grundvattennivån kan markens naturliga vattenförhållanden återskapas och utsläppen av koldioxid från torvmarker minska. Men återvätning innebär också förändringar för skogen och dess biologiska mångfald. Hur blött bör det egentligen vara för att få största möjliga nytta för både klimat och biologisk mångfald?

Det är en av de frågor vi undersöker i forskningsprojektet Sumpskogens återkomst.

Från torr skogsmark till fungerande våtmark

I projektet undersöker vi hur skogens biologiska mångfald och kolbalans förändras längs en gradient från torrare skogsmark till fuktig och blöt sumpskog. Vi studerar både skogar som har varit dikade och mer naturligt fuktiga skogsmiljöer.

Vi inventerar kärlväxter, mossor och lavar och undersöker hur deras artsammansättning påverkas av markens fuktighet. Vi studerar också förekomsten av olika trädslag och död ved – strukturer som är viktiga för många skogslevande arter.

Samtidigt mäter vi hur mycket kol som tas upp av skogen och hur mycket koldioxid som frigörs från marken. Genom att kombinera dessa olika typer av mätningar kan vi undersöka sambanden mellan vattennivå, biologisk mångfald och klimatnytta.

Vad är en bra målbild för återvätning?

En viktig fråga för projektet är om det finns en vattennivå där flera värden kan gynnas samtidigt. Det är möjligt att mycket torra förhållanden missgynnar både sumpskogsarter och markens förmåga att lagra kol. Samtidigt är det inte självklart att de allra blötaste förhållandena alltid ger störst biologisk mångfald eller högst kolinlagring.

Genom att studera hela fuktighetsgradienten vill vi därför identifiera synergier och målkonflikter mellan biologisk mångfald, skogens utveckling och klimatnytta.

Resultaten kan bidra till bättre kunskapsunderlag för framtida beslut om vilka marker som lämpar sig för återvätning och vilka mål som kan vara möjliga att uppnå.

Forskning i samarbete med markägare

Återvätning påverkar inte bara naturmiljön utan också markägare och deras möjligheter att använda sin skog. Därför är markägarnas erfarenheter och perspektiv en viktig del av projektet.

I en senare del av projektet kommer vi att undersöka vilka faktorer som påverkar skogsägares beslut att delta i återvätningsprojekt och hur de ser på möjligheterna att kombinera klimatnytta, biologisk mångfald och andra värden på sin fastighet.

Genom dialog med markägare och andra aktörer vill vi bidra till att framtidens återvätningsåtgärder blir så väl avvägda och användbara som möjligt.

Projektets mål

Målet med Sumpskogens återkomst är att öka kunskapen om hur återvätning av dikad skogsmark kan bidra till både biologisk mångfald och klimatnytta.

Vi vill framför allt kunna svara på frågor som:

• Hur påverkas kärlväxter, mossor och lavar när skogen blir fuktigare?
• Hur påverkas skogens struktur och trädens tillväxt av högre markfuktighet?
• Hur förändras markens och skogens kolbalans längs en fuktighetsgradient?
• Finns det vattennivåer där klimatnytta och biologisk mångfald kan gynnas samtidigt?
• Hur ser markägare på återvätning och vilka faktorer påverkar deras beslut om återvätning?
• Varför behövs kunskapen?

Återvätning är en relativt ny naturvårds- och klimatåtgärd i stor skala i Sverige. För att kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats behövs bättre kunskap om vad som händer med skogen när vattenförhållandena förändras.

Genom att kombinera forskning om biologisk mångfald, skogsekologi och kolbalans vill vi bidra till ett bättre vetenskapligt underlag för framtidens återvätning av skogsmark.

Projektet genomförs av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet, i samarbete med markägare och andra aktörer som arbetar med återvätning och skog.

Projektgrupp

Projektansvarig: Lisa Petersson, SLU

Projektmedlemmar: Patrik Vestin, Lunds universitet; Emma Holmström, SLU; och Järvi Järveoja, SLU

Fältassistenter: Kerstin Fersters, Robin Mang