Interaktioner mellan storskarv, gråsäl och fisk längs Östersjökusten
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
Söker gråsäl och storskarv föda allt längre in i skärgården? Har de tvingats byta diet; från stor strömming till abborre och gädda? Vilka effekter kan det i så fall få för kustekosystemet?
Kustfiskare och förvaltare har länge hävdat att industritrålarnas stora uttag av strömming i Östersjön kan tvinga arter som gråsäl och storskarv att röra sig närmare kusten för att söka efter annan föda än strömming. Det här har tidigare aldrig undersökts med vetenskaplig metodik – men görs nu inom ramen för projektet Effekter av strömmingsfisket på Östersjöns kustekosystem. Om säl och skarv äter mer av kustens rovfiskar kan det ha effekter på hela kustekosystemet – exempelvis kan mängden trådalger öka och därmed förstärka symptomen av övergödningen.
Strömming är gråsälens favoritföda
Då sälen har strömming som favoritföda i Östersjön undersöker projektet om en eventuell spridning in i skärgården beror på den minskade tillgången på stor strömming – en minskning som troligtvis till stor del är driven av det storskaliga trålfisket i ute till havs.
Hårdare predationstryck kan trigga en "trofisk kaskad"
Då sälen och skarven kan äta en hel del abborre och gädda när de söker efter föda längre in i skärgården är planen att även titta på hur detta kan påverka resten av kustekosystemet. Tidigare forskning tyder på att ett hårdare predationstryck på gädda och abborre kan trigga en så kallad trofisk kaskad, där ett hårdare predationstryck leder till färre rovfiskar, vilket i sin tur leder till att ett av deras bytesdjur – storspiggen – ökar. Den ökade mängden spigg ökar i sin tur predationstrycket på små betare som tångmärlor, vilka spelar en viktig roll i och med att de betar ner de filamentösa alger som annars försämrar habitat- och vattenkvaliteten. Ökad predation från säl och skarv skulle alltså i teorin kunna ha stora effekter på kustekosystemet, och det är något man tittar på i det här forskningsprojektet.
Data från flera olika miljöövervakningsprogram ska användas
Allt arbete inom projektet baseras på redan insamlade data från flera olika miljöövervakningsprogram. Dessutom används säl- och skarvobservationer som allmänheten har rapporterat in i Artportalen.