Utvecklingen och framtiden för miljöbedömningsforskning i Sverige

Strategisk och specifik miljöbedömning är avgörande verktyg för att integrera miljöhänsyn i planerings- och beslutsprocesser. Trots deras betydelse står både praktiken och forskningen inför en rad växande utmaningar.

Under de senaste åren har omfattande lagstiftningsreformer omformat förutsättningarna för miljöbedömning. I Sverige betonar dessa reformer ofta förenkling och påskyndning av processer, ibland på bekostnad av allmänhetens deltagande, och inkluderar förslag om en mer centraliserad administrativ struktur. Samtidigt ökar kraven på de yrkesverksamma, med en efterfrågan på högt kvalificerade aktörer som kan genomföra och granska allt mer sofistikerade och komplexa miljöbedömningar.

Parallellt krymper forskarmiljöerna inom miljöbedömning både i Sverige och internationellt, och blir mer fragmenterade. Denna utveckling riskerar att fördjupa disciplinära stuprör och försvaga det tvärvetenskapliga samarbete som krävs för att hantera dagens komplexa hållbarhetsutmaningar som miljöbedömning förväntas bidra till att lösa. Det begränsar också tillgången till specifika nätverk som kopplar samman forskning, policy och praktik inom miljöbedömning, vilket minskar forskningens relevans och genomslag.

Trots dessa trender saknas kunskap om hur svensk forskning inom miljöbedömning idag bidrar till policy och praktik, vilka teman som är mest framträdande, och hur forskarsamhället är organiserat.

För att belysa detta genomför projektet en systematisk litteraturöversikt av svensk forskning om miljöbedömning publicerad mellan 2015 och 2025. Tidsperioden möjliggör en uppdaterad analys av fältets potential att bidra till pågående reformer och bygger vidare på tidigare översikter som täckte utvecklingen fram till 2014.