Variationer i sälars födoval - Viktig kunskap för utveckling av ekosystembaserad förvaltning

Det här forskningsprojektet analyserar mer än 2 000 dietprover som samlats in under de senaste två decennierna för att öka förståelsen för sälens ekologiska roll och bidra till en hållbar, ekosystembaserad förvaltning.

Knubbsälsbeståndet i Skagerrak minskade kraftigt under 1900-talet till följd av överexploatering och miljögifter och nådde en bottennivå på omkring 2 000 individer på 1970-talet. Sedan dess har beståndet återhämtat sig avsevärt tack vare riktade bevarandeinsatser.

I takt med att antalet sälar ökat, har också interaktionerna och konflikterna med fisket ökat. Sedan 2009 ingår därför jakt som ett förvaltningsverktyg, med regionala kvoter på upp till 900 sälar per år. Samtidigt saknas fortfarande grundläggande kunskap om knubbsälens diet och dess påverkan på fiskbestånden.

Projektet tar sig an dessa kunskapsluckor genom att analysera dietprover från knubbsäl, insamlade längs den svenska Skagerrakkusten. Genom att kombinera långsiktiga dietdata med beståndsbedömningar av fisk och avancerade statistiska modeller syftar projektet till att tydliggöra knubbsälens roll i det marina ekosystemet och dess samspel med fiskpopulationer.

Forskningsfrågor och mål

Projektets övergripande mål är att ta fram vetenskapligt robust kunskap som kan stödja en ekosystembaserad och adaptiv förvaltning av knubbsäl och fiske. 

Centrala frågor är:

• Hur varierar knubbsälens diet mellan olika områden, årstider och år?
• I vilken utsträckning styrs sälarnas födoval av den lokala tillgången på bytesfisk, och är sälarna selektiva eller opportunistiska i sitt födoval?
• Hur påverkar sälarnas kön och ålder deras diet och födosöksbeteende?
• Hur varierar sälarnas totala konsumtion över tid, och hur kan sälpredation jämföras med fiskets påverkan?

Långsiktiga data och moderna metoder

Studien bygger på ett unikt datamaterial med över 2 000 dietprover insamlade längs den svenska Skagerrakkusten mellan 1999 och 2024. Proverna består av både spillning och maginnehåll från fällda sälar.

Bytesrester identifieras genom analys av otoliter (öronstenar) och andra hårda delar, vilket gör det möjligt att fastställa art, antal individer och storlek. För arter som är svåra att skilja åt används maskininlärningsmodeller som stöd i artbestämningen.

För att analysera mönster över tid och rum används statistiska modeller som kopplar sälarnas diet till miljöförhållanden och data från övervakning av kustfisk.

Kunskap för bättre förvaltning

Genom ökad kunskap om knubbsälens födoval och dess påverkan på fiskbestånd bidrar projektet till en starkare vetenskaplig grund för ekosystembaserad förvaltning. På längre sikt kan resultaten bidra till minskade konflikter mellan olika intressen, livskraftiga sälbestånd och en mer hållbar samexistens mellan fiske och säl i Skagerrak.

Finansiering

Projektet finansieras genom Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag i samverkan med Formas.