Varför diken är viktiga: ett forskningsperspektiv

Diken är konstruerade strukturer, grävda för att leda bort vatten. De kan vara blygsamma konstruktioner, men är kraftfulla i ekologiska och hydrologiska processer. De utsätts ofta för negativ påverkan och kan både förstärka och minska problem med vattenkvalitet

Klimatförändringar ökar trycket på diken

Oavsett om de finns i jordbruksmarker, skogar eller urbana miljöer, kommer diken att påverkas av klimatförändringar. Framtida klimatförhållanden förväntas innebära:

• mer intensiv nederbörd,
• fler och mer extrema översvämningar,
• samt längre och mer svåra torrperioder.

Dessa förändringar skapar hydrologiska reaktioner i diken, som kommer att fyllas oftare och ibland svämma över det omgivande landskapet. Många befintliga system kommer snabbt att bli underdimensionerade

Forskning, restaurering, modifiering och underhåll av diken kommer därför bli allt mer nödvändigt.

Diken och livsmedelsproduktion

Livsmedelsproduktion är starkt beroende av hur väl vi hanterar vatten.

Dessa siffror kommer sannolikt att förändras i takt med att klimatförändringarna skapar längre torrperioder i vissa regioner och extrem nederbörd i andra.

Diken är centrala både för bevattnings- och dräneringssystem, och därmed för stabiliteten i den globala livsmedelsförsörjningen.

Välfungerande diken bidrar till god jordkvalitet och långsiktig markhälsa – kritiska faktorer för hållbart jordbruk. Diken transporterar ofta stora mängder kväve, fosfor, organiskt material och bekämpningsmedel.

Diken som hotspots för kolcykeln

Diken befinner sig i gränslandet mellan land och vatten – en zon med hög biologisk aktivitet. Detta innebär att de tar emot stora mängder organiskt material och näringsämnen från omgivningen.

Eftersom diken upptar cirka 5 % av landskapet spelar de en viktig roll i landskapets totala växthusgasbudget. För att fånga dikens hela klimatpåverkan måste man inkludera både diken och deras omgivande mark.

Dikeshantering

Medan mycket arbete lagts på restaurering av vattendrag och floder har diken fått betydligt mindre uppmärksamhet. Därför finns stor potential till förbättring. Nyare strategier fokuserar på att skapa multifunktionella diken som kan behålla näringsämnen, öka den biologiska mångfalden och bromsa vattenflöden för att minska översvämningsrisken.

Bristande underhåll kan försämra vattenkvaliteten genom att transportera sediment, näringsämnen och föroreningar.

Aktuell forskning undersöker hur dikesdesign och förvaltning kan stärka dikenas ekosystemtjänster i olika landskap. Det är också viktigt att se diken ur ett landskapsperspektiv – även om de är små var för sig bildar de omfattande nätverk som påverkar hydrologi, vattenkvalitet, biodiversitet och växthusgasutsläpp i stor skala. Att se diken som isolerade strukturer gör att man missar deras sammanlagda påverkan.

--

När klimatförändringarna accelererar och trycket på livsmedelsproduktionen ökar kommer diken att bli ännu viktigare för:

• vattenhantering,
• skydd av mark,
• förbättrad vattenkvalitet,
• och minskad klimatpåverkan.

Genom att utveckla nya underhållsstrategier, förbättra dikesdesign och integrera dem i en bredare landskapsförvaltning kan vi frigöra deras potential som värdefulla miljöresurser.

SLU dikeskartor

SLU Ditch Maps are high-resolution maps created using artificial intelligence (AI).

Vetenskapliga publikationer

Bieroza M., Hallberg L., Livsey J., Prischl L-A. and M. Wynants (2024), Recognizing Agricultural Headwaters as Critical Ecosystems. Environmental Science and Technology, doi/epdf/10.1021/acs.est.3c10165.

Clifford, C., Bieroza, M., Clarke, S.J. … & Peacock, M. (2025). Lines in the landscape. Commun Earth Environ 6, 693. https://doi.org/10.1038/s43247-025-02699-y

Hallberg L, Hallin S, Bieroza M, 2022, Catchment controls of denitrification and nitrous oxide production rates in headwater remediated agricultural streams. Science of the Total Environment, 156513, doi.org/10.1016/j.scitotenv.2022.156513.

Hallberg, L., Djodjic F, Hallin S, and M. Bieroza (2024), Trade-offs between nitrogen and phosphorus removal with floodplain remediation in agricultural streams. Water Research, doi.org/10.1016/j.watres.2024.121770.

Peacock, M., Audet, J., Bastviken, D., … & Evans, C.D. (2021). Global importance of methane emissions from drainage ditches and canals. Environmental Research Letters, 16(4), p.044010.

Silverthorn, T., Connolly, J., Habib, W., … & Peacock. (2026). Towards improved accounting and mitigation of greenhouse gas emissions from ditches and canals. Environmental Research Letters, 21(2), p.021001.