Mellan himmel och skärm: lantbrukares nya relation till vädret
Väderappar är inte bara är praktiska verktyg för lantbrukare, de har också förändrat deras förståelse av vädret. Forskare har intervjuat svenska lantbrukare för att förstå hur digitala väderappdata påverkar deras arbete, relation till naturen och sätt att tänka kring väder.
Jordbruk har alltid har varit starkt beroende av vädret. Bönder har traditionellt byggt sin kunskap på erfarenhet, lokalkännedom och kroppslig känsla: hur marken luktar före regn, hur vinden känns eller hur molnen rör sig. Men dagens jordbruk är alltmer digitaliserat. Appar erbjuder timvisa prognoser, regnradar, luftfuktighet och specialiserade rekommendationer för exempelvis sådd eller skörd. Forskarna från Lunds universitet, Högskolan i Borås och SLU ville därför förstå vad som händer när vädret allt oftare upplevs genom en skärm.
Väderappar har blivit oumbärliga
Studien bygger på intervjuer med femton lantbrukare i Skåne, Västergötland och Uppland. De vittnar om att väderappar har blivit oumbärliga verktyg i det moderna jordbruket och är tätt sammanvävda med lantbrukarnas dagliga rutiner och beslutsfattande. Många av lantbrukarna använde flera olika appar samtidigt och jämförde dem kontinuerligt. Samtidigt är detta inte är något helt nytt.
Bönder har länge följt väderprognoser via radio, TV eller telefonsamtal med meteorologer. Skillnaden idag är intensiteten och tillgängligheten till data. Prognoserna finns hela tiden i fickan, uppdateras ständigt och går att kontrollera när som helst. Temperatur, vind och nederbörd omvandlas till siffror, grafer och färgskalor. Detta kan förstärka uppmärksamheten på väderförändringar och hjälpa lantbrukare att planera mer exakt, men riskerar också att skapa distans till den direkta erfarenheten av naturen.
Litar inte blint på apparna
Samtidigt litar lantbrukarna inte blint på apparna. Tvärtom kombinerar de ofta digital information med lokal erfarenhet. De använder också sin egen känsla för marken, himlen och landskapet för att avgöra om apparna verkar rimliga. Digitalisering ersätter därför inte automatiskt traditionell kunskap. I stället uppstår ett samspel mellan olika sätt att förstå vädret. Forskarna beskriver detta som en ”digital sammanflätning” – där data, erfarenhet, rutiner och känslor vävs ihop.
Påverkar relationen till marken och lantbrukaridentiteten
Digitala väderverktyg har förändrat hur lantbrukare arbetar och fattar beslut. Appar och lokala väderstationer hjälper bönder att planera skörd, sprutning och andra arbetsmoment. Samtidigt upplever många att tekniken skapar ett avstånd till deras egen erfarenhet och förmåga att ”läsa” naturen. Äldre generationers kunskap om vindar, moln och landskap riskerar att trängas undan när vädret omvandlas till siffror och prognoser i mobilen. För vissa lantbrukare innebär tekniken trygghet och effektivitet, medan andra känner att deras yrkesskicklighet och nära relation till marken försvagas. Studien visar hur digitaliseringen både stärker och utmanar lantbrukarnas professionella identitet.
Digitalisering – mer än data
Studien visar att väderappar inte bara påverkar beslut om när man ska så eller skörda utan också relationen till platsen, upplevelsen av miljön och lantbrukaridentiteten. Forskarna argumenterar därför för att vi behöver förstå digital teknik som något mer än neutrala hjälpmedel. Teknik formar våra vanor, känslor och relationer till omvärlden. Väderapparna hjälper lantbrukarna i studien att förstå vädret– men förändrar samtidigt själva betydelsen av vad väder är.
Den vetenskapliga studien
Graminius, C., Ekström, B., Lundin, O., & Van der Wal, R. (2026). Between datafication and digital entanglement: Swedish farmers’ everyday use and understanding of weather through apps. Big Data & Society, 13(2). https://doi.org/10.1177/20539517261447844
Kontakt
Carin Graminius
Forskare vid Lunds universitet
carin.graminius@kultur.lu.se
René van der Wal
Professor vid SLU
rene.van.der.wal@slu.se
Ola Lundin
Forskare vid SLU
ola.lundin@slu.se
Björn Ekström
Forskare vid högskolan i Borås
bjorn.ekstrom@hb.se