Över 50 år av mätningar ger unik inblick i näringsläckagen från åkermark

År 1970 hade användningen av mineralgödsel ökat och animalieproduktionen i Sverige hade alltmer koncentrerats till vissa områden, vilket ökade risken för läckage av växtnäring till både yt-, dränerings- och grundvatten. Samtidigt konstaterades att kunskapen om växtnäringsläckage från jordbruksmark var bristfällig. Det här blev startskottet för den nationella miljöövervakningen om växtnäringsläckage från jordbruksmark, Observationsfält på åkermark, som finansieras av Naturvårdsverket.  

− Undersökningarna av de här observationsfälten skulle ge underlag för att bedöma växtnäringsläckaget och bidra till rekommendationer för att undvika läckage. De första observationsfälten var i drift år 1973, berättar Lisbet Norberg, som är projektledare för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark.

Världsunika undersökningar

Än idag är observationsfälten viktiga pusselbitar för att följa förändringar i näringsläckagen. De långa mätserierna är värdefulla både som historiskt arkiv, för nutida frågeställningar och i ett framtida klimat.

− Det är unikt i världen att ha gjort mätningar under mer än 50 år på så många platser. Tidsserierna gör att vi kan följa och förstå vad som har hänt under den här tiden, säger Lisbet Norberg.

Idag ingår 13 observationsfält i miljöövervakningen. På fälten tas vattenprover varannan vecka, året runt, från dräneringsvatten från fälten. Vattnet analyseras på nästan 20 olika parametrar, men fokus ligger på kväve och fosfor.

Klimatet påverkar läckaget

Resultaten från undersökningarna visar att flera olika saker påverkar hur mycket näring som läcker ut från åkermarkerna. Forskarna har bland annat sett att olika sorters grödor påverkar läckaget, liksom typen av jordart. Dessutom skiljer sig avrinningen i olika delar av Sverige, med störst näringsläckage i de södra delarna.

När klimatet förändras spelar mätningarna vid observationsfälten en viktig roll. Ett varmare klimat kommer att förändra snömängder, tjäldjup och längd på vintersäsongen, vilket kommer att leda till ett förändrat läckagemönster.

− Våra mätserier startade när medeltemperaturen i Sverige var 1–1,5 grader svalare än den är nu, och mätningarna är därför ovärderliga för att kunna följa förändringar i avrinning och vattenkvalitet i jordbrukslandskapet, säger Lisbet Norberg.