Bo och bygga mindre och i trä avgörande för att motverka klimatförändringarna

Efterfrågan på nya flerfamiljshus i Sverige beräknas enligt Boverkets och SCB:s prognoser vara 46 000 bostäder per år från nu till 2030 och 57 000 per år från 2030 till 2070. Det öppnar upp för möjligheten att ersätta den utsläppsintensiva betongen med trä, vilket i sig kan bidra till att uppnå det svenska målet att bli koldioxidneutralt till 2045.

Det är inte bara valet av material, trä istället för betong, som kan ge minskad klimatpåverkan, utan också mängden material vi producerar och använder. Därför undersökte forskare på vad följderna skulle bli om alla framtida flerfamiljshus byggs i trä istället för betong i Sverige, hur det skulle påverka klimatet och den biologiska mångfalden. Även vilken betydelse det har hur trähusen är konstruerade och hur stora bostadsytorna blir.

Virkesuttaget behöver inte öka nämnvärt

Nuvarande standard för träbyggnader i Sverige är att använda lättare regelstommar, vilket gör att höjden på byggnaden blir något begränsad. När högre flerfamiljshus ska byggas används därför den mer träintensiva metoden med korslimmad trästomme.

I denna studie undersökta forskarna vad som skulle hända om det virke som behövs till alla nya flerfamiljshus enbart skulle komma från svensk skog. Genom att använda beslutsstödsystemet Heureka har de nödvändiga avverkningsnivåerna simulerats vid användning av regelstomme respektive korslimmat trä. Även betydelsen av den genomsnittliga bostadsytan har undersökts: om den som idag är 57 kvadratmeter, ökas till 68 eller minskas till 45 kvadratmeter. Resultatet menar att ett byte från betong till trä endast skulle kräva en liten ökning av virkesuttaget.

Beroende på vilket trästomsystem som väljs för att ersätta betong i framtida flerfamiljshus skulle avverkningsnivån behöva öka med endast 0,7% till 1,6% per år jämfört med den genomsnittliga årliga avverkningsvolymen för sågtimmer i Sverige under perioden 2016–2020.

Bostadsytorna får dock inte öka

Den relativt lilla ökningen av virkesuttaget som krävs stämmer dock endast om den framtida bostadsytan förblir densamma eller minskar. Men forskning visar att trenden är den motsatta och den genomsnittliga bostadsytan per person har ökat under de senaste decennierna i Sverige och globalt. Fortsätter denna trend, kombinerat med ökad användning av korslimmad trästomme i flerfamiljshus, skulle klimatfördelen med att ersätta betong med trä försvinna.

Användning av korslimmat trä i flerfamiljshus skulle leda till en större förlust av gammal skog i Sverige eftersom det kräver mer trä per kvadratmeter bostadsyta jämfört med det lättare regelstommesystem som används idag. Det finns däremot andra fördelar att överväga med korslimmat trä. Framför allt går det att bygga högre byggnader, vilket kan minska markanvändningen och göra det möjligt att behålla mer gröna ytor.

Sammanfattningsvis skulle den mest klimatsmarta lösningen vara att basera det framtida byggandet av flerfamiljshus i Sverige på den för närvarande dominerande regelstommen i kombination med mindre bostadsytor.

Studien

Schulte, M., Jonsson, R., Eggers, J., Hammar, T., Stendahl, J., Hansson, P-A. 2023. Demand-driven climate change mitigation and trade-offs from wood product substitution: The case of Swedish multi-family housing construction. Journal of Cleaner Production (421), 138487

Inlägget kommer från

SLU Skogliga Hållbarhetsanalyser