Död ved för alla smaker – ännu viktigare i framtiden

Mängden av död ved har historiskt sett minskat kraftigt, både i skogar och städer. Därför är det viktig att veta var svampar, insekter och bakterier trivs, så att den döda ved som finns – eller skapas genom naturvårdsåtgärder – verkligen fungerar som livsmiljö.

Klimatet är förstås viktigt. Och inte bara skillnader mellan norr och söder. Även mikroklimatet – alltså förhållandena precis vid en enskild stock – spelar stor roll.

Anika Gossmann har i sin avhandling undersökt livet i död ved från Ätnarova i Norrbotten till Tönnersjö i Halland – en sträcka på 120 mil. I försöket ingick granstockar utlagda i produktionsskogar, från helt beskuggade till solbelysta. Där har hon samlat in skalbaggar och tagit prover på svampar och bakterier. 

– Bakterier är viktiga för nedbrytningen men vi vet egentligen väldigt lite om hur det ser ut i död ved. De flesta tidigare studier av bakterier i skog har fokuserat på marken, säger Anika Gossmann.

Äventyrligt fältarbete

Fältarbetet började direkt när hon påbörjade sina doktorandstudier 2021 – och det blev ett äventyr.

– När vi jobbade i norra Sverige i april fick vi gräva fram stockarna ur snön för att sätta dit insektsfällorna. Vi hade tur som hittade dem. En annan gång fastnade vi med bilen långt från närmaste hus, utan mobiltäckning. Efter flera timmar lyckades vi ta oss loss, berättar hon.

Artrikedomen av skalbaggar och bakterier var högre i söder än i norr vilket speglar att ett varmare klimat ökar ämnesomsättningen vilket gynnar fler individer och därmed fler arter. Men också mikroklimatet hade betydelse. Anika fann att skalbaggar som huvudsakligen förekommer i varmare regioner, levde i solbelyst död ved i kallare regioner. Samtidigt levde skalbaggar som föredrar kallare klimat i skuggig död ved i kallare regioner. Allt för att hålla sin temperaturkomfortzon.

Anika Gossmann såg också en liknande trend hos en grupp svampar som kallas brunrötesvampar (en funktionellt viktig grupp av svampar som bryter ner död ved), som oftare förekom i solbelyst död ved i kallare regioner..

–  Därför är det viktigt att bevara och skapa en variation av skogsmiljöer – från naturliga öppna skogsgläntor till skogar med tät trädkrona – i kallare regioner. På så vis gynnas många arter med olika klimatpreferenser. 

Det kommer att bli ännu viktigare när klimatet förändras och arter som vill ha det svalare kanske vill flytta in i skuggan.

Överraskande upptäckt

Det mikroskopiska livet bjöd på en liten överraskning. Död ved bröts visserligen ner snabbare i södra Sverige, men när det fanns många svampar gick nedbrytningen långsammare – särskilt i kombination med många kvävefixerande bakterier.

– Bakterierna förser svamparna med kväve, vilket gynnar deras tillväxt. Men det kan också leda till ökad konkurrens mellan svamparna, så att de lägger mer energi på att konkurrera än på att bryta ner veden, förklarar Anika.

I avhandlingen har Anika Gossmann också undersökt mulmlådor som efterliknar miljön i ihåliga träd i sex svenska städer. Mulm är den blandning av lös, murken ved, spillning från insekter, fåglar och fladdermöss, gamla fågelbon och rester av döda djur som finns i ihåliga träd. I studien var lådorna fyllda med träflis och löv.

– Jag hittade många skalbaggsarter i dessa lådor som är knutna till ihåliga träd. Temperaturen i mulmlådorna var dessutom lik den jag mätte inne i ihåliga träd. Därför kan mulmlådor bidra till mängden livsmiljö för vedlevande organismer i områden där gamla, stora träd är sällsynta.

Läs mer:

Life in the dead: Biodiversity in dead wood along macro- and microclimatic gradients

Konstgjorda trädhål kan hjälpa skalbaggar i städer