SLU-forskare svarar på frågor om torka i skog och mark

Hur uppstår torka?

Hjalmar Laudon svarar: Torka uppstår när det finns brist på tillgängligt vatten. Det kan bero på att påfyllningen av mark- och vattenmagasin har varit mindre än normalt. Denna påfyllning sker oftast under senhöst, vinter och vår, då växtligheten har ett mindre vattenbehov. Det gör att nederbörden kan infiltrera marken och fylla på både mark- och grundvattenförråd.

Torka kan också förvärras av att det regnar mindre än vanligt under sommaren, och/eller att luften är ovanligt torr, vilket påskyndar avdunstningen.

Finns det olika former av torka?

Hjalmar Laudon svarar: Vattenbrist kan delas in i två typer: marktorka och atmosfärisk torka.

Marktorka uppstår när det vatten som växterna kan nå i marken tar slut. Vegetationens rötter når alltså inte ner till de djupare delarna av marken där vatten fortfarande finns tillgängligt. Atmosfärisk torka uppstår då luftens torrhet blir så stor att träd och andra kärlväxter måste stänga sina blad- och barrklyvöppningar för att skydda sig. Om de inte gör det riskerar de att deras vattenledningssystem i stammen kollapsar. En kollaps kan ske när atmosfärens undertryck (torrhet) som styr sugkraften blir så hög att cellvägarna kaviterar (dras ihop). (Fenomenet kallas ångtrycksunderskott eller vapor pressure deficit).

Hur påverkar torka trädens tillväxt? 

José Gutierrez Lopez svarar: Om det råder atmosfärisk torka och det finns tillräckligt med vatten i marken så fortsätter växterna att transpirera (”andas”) och tillväxten kan till och med öka. Det är idealiska förhållanden för många växter. Enstaka dagar med mycket höga temperatur har ingen större påverkan. Vi har jämfört gran, tall och vårtbjörk och kan se att de klarar upp mot 30 grader varmt i tre veckor utan att tillväxten påverkas. Men om det fortsätter att vara 25-30 grader i mer än tre veckor utan nederbörd ser vi att träden börjar påverkas, genom minskad tillväxt och minskad transpiration.  

Baserat på våra kontinuerliga mätningar har vi observerat större torkstress hos gran, jämfört med tall och vårtbjörk. Man kan ibland se att björkar får gula löv mitt i sommaren, men det verkar inte påverka deras tillväxt.

Hur påverkas skogsplantor av torka?

Urban Nilsson svarar: Det är många som är oroliga för höga avgångar bland nyplanterade plantor. Det är troligen inte så allvarligt om man har gjort en bra markberedning eller planterar under första året efter avverkning. Vi har försök på detta och erfarenheten från 2018 visade på hög överlevnad trots kraftig torka. 

Hur klarar olika typer av skogar torka? 

Det första är att skogsbestånd som brukas med fokus på högsta möjliga produktion, med stor blad- och barrbiomassa, kommer att transpirera mer och därmed förbruka mer vatten. Dessa bestånd riskerar därför att snabbare drabbas av torka. Skötselmässigt kan det innebära att man gallrar hårdare för att minska beståndens totala vattenförbrukning. Men det är såklart en balansgång – mellan minskad produktion på grund av hårdare gallring och minskad produktion till följd av torka. Risken finns att man kastar ut barnet med badvattnet.

En annan aspekt är de sekundära effekterna. Vi har ju 2018 i färskt minne, med omfattande barkborreskador (se fråga nedan).

När det gäller olika skogstyper kan man generellt säga att om produktionen minskar, minskar troligen också vattenförbrukningen. Men vi vet att björk gör av med mer vatten än gran så det är inte självklart att en gran-björk-blandning behöver mindre vatten än ren granskog. För flerskiktade skogar gäller samma sak. Om de producerar mindre än enskiktade skogar gör de kanske av med mindre vatten men det finns å andra sidan många undertryckta träd som kan få problem vid kraftig torka.

Hur påverkas bärproduktionen av torka?

Ola Langvall svarar: Det vi har sett är att det framför allt är blåbär som påverkas av torka. Blomningen och själva bärmognaden – alltså antalet blommor, kart och mogna bär – verkar inte påverkas särskilt mycket. Däremot kan storleken på bären bli betydligt mindre. Det gör att det tar längre tid att plocka blåbär, samtidigt som mängden bär i liter eller kilo minskar tydligt – i vissa fall med upp till 50 procent.

Kommer det regn under perioden efter bärmognaden, fram till ungefär augusti, kan de mogna bären fortfarande växa till sig. Då kan det ändå bli tillräckligt mycket bär för att det ska vara värt att plocka.

För den som vill börja plocka tidigt efter mognaden, till exempel inhyrda bärplockare, kan det däremot bli svårt att få ihop önskad mängd. Om det kommer väldigt lite regn under både juni och juli kommer blåbärsskörden att påverkas kraftigt.

Lingon växer på torrare marker och verkar inte påverkas lika mycket av torka. Dessutom mognar de senare – i slutet av augusti till september – en period då det oftare kommer regn, även under torra somrar.

De här slutsatserna bygger på data som samlades in 2006–2017, då SLU tog fram bärprognoser.

Vad vet vi om hur torka påverkar utbrotten av granbarkborre?

Martin Schroeder svarar: Vi vet att angreppen på skog av granbarkborre ökar under somrar med kraftig torka. Sommaren 2018 är inte minst ett exempel på vad som kan hända då ett stort utbrottet startade. Det finns flera mekanismer som kan förklara att angreppen ökar under varma och torra somrar:

(1) Torkan gör att granarnas försvar mot barkborreangrepp sätts ned. Det innebär dels att det krävs färre barkborrar för att övervinna trädens försvar (dvs. angreppstätheten blir lägre) och dels att en högre andel av granbarkborrarna lyckas med sina angrepp (istället för att dö utan att föröka sig). Den lägre angreppstätheten innebär också en högre förökningsframgång eftersom konkurrensen mellan granbarkborrarnas larver om födan minskar. En högre förökningsframgång innebär fler barkborrar som kan döda träd under nästkommande år.

(2) Under varma somrar går granbarkborrens utveckling (från ägg till fullbildad barkborre) snabbare, vilket innebär att en högre andel av den nya generationen kommer att försöka att föröka sig samma sommar som de utvecklats istället för att vänta till nästa år (vilket är det normala i Sverige där vi huvudsakligen har en generation per år). Sådana angrepp av den nya generationen sker då under högsommaren/sensommaren när träden kan vara mer torkstressade. Dessutom kan man förvänta sig att flera granbarkborrar anlägger mer än en kull (s.k. syskonkullar) under varma somrar. Allt sammantaget innebär detta att flera träd kan angripas och dödas under varma och torra somrar.

Var i Sverige är problemen med torka störst?

Hjalmar Laudon svarar: Gotland – där är vattenbristen som störst. Men samtidigt så är ju vegetationen på både Öland och Gotland ganska torktåliga, Där är bristen mer beroende på att behovet är som störst pga turism när tillgången är som minst. Annars är problematiken med torka ur ett skogligt perspektiv störst i sydöstra delen av fastlandet, dvs Blekinge och östra Småland. Men spridningen till andra landsdelar kan gå fort.

Går det att se om träden påverkas av torkan?

Henrik Persson svarar: Ett sätt att upptäcka när träden är torkstressade är genom radarmätningar. Med hjälp av radar kan man se geometriska egenskaper (alltså förändring av trädens form) samt vatteninnehållet i de objekt man ser på. När vi mäter samma skog över tid så kan vi koppla de uppmätta variationerna till förändringar i trädens vattenutbyte och på så sätt observera torkstressade träd. Vi har satt upp ett torn med radarsystem på Svartbergets försökspark i Västerbotten där vi genomför ett sådant experiment. Målet är att kunskapen som vi utvecklar med experimentet ska kopplas samman med radarsatelliter för att kunna tillämpas storskaligt.

Om det är kruttorrt i marken - vad behövs för att effekterna av torka ska klinga av?

Hjalmar Laudon svarar: En riktig rotblöta som bönderna skulle säga. Lite regn leder mest till att bladverket fuktas upp, men det avdunstar snabbt och ger inga bestående förbättringar. Det är ju också därför man ska vattna sitt trädgårdsland ordentligt ett fåtal gånger – och bara när solen gått ner. Om man håller på att småskvätta med vattenslangen så kommer vattnet genast att avdunsta och i värsta fall kan växternas rötter börja söka sig till ytligare marklager vilket gör dem ännu mer torkkänsliga.

Kan våtmarker motverka torka? Kan man restaurera våtmarker så de motverkar torka?

Hjalmar Laudon svarar: Våtmarker är ju precis vad det låter som - våta marker. De kan hålla stora mängder vatten, men om de inte är väldig stora så är ju effekten endast lokal. Restaurering av våtmarker kan öka landskapets kvarhållande vattenförmåga. Men även denna effekt är lokal och leder inte till så stora effekter bortom det område som är restaurerat.

Hur arbetar forskare för att öka kunskapen om torka i skogen kopplat till skogsskötsel?

Urban Nilsson svarar: Vi har aldrig varit speciellt oroliga för torka i svensk skogsskötsel och torka har därför inte varit en stor fråga vid utformning av skötselsystem eller nya försök. Det finns några få torkförsök i gran (Skogaby och Flakaliden). I Flakaliden och Asa har vi haft bevattning sedan slutet av 80-talet utan nämnvärda effekter. Men det verkar kunna ändra sig i framtiden och vi behöver därför kunskap.

Under de närmaste åren behöver vi avsätta forskningsresurser till torkproblematiken. Att vi har haft torka två gånger inom en femårsperiod behöver inte betyda ett trendbrott men det är ändå tillräckligt mycket som talar för att vatten kan bli en viktig bristfaktor i framtiden.