Trädens eget försvar kan bli nyckeln till framtidens växtskydd

Till skillnad från många insekter och svampar lever träd mycket länge – ibland i hundratals år.

– Träden har därför en evolutionär nackdel gentemot sina angripare. De hinner inte utveckla nya motan­passningar utan måste försvara sig på andra sätt, säger Christer Björkman, professor i skogsentomologi på SLU.

Mekaniska och kemiska försvar 

En del av trädens försvar är synligt för blotta ögat som taggar och håriga blad.  Vissa träd kan göra sina växtdelar mer hårdtuggade. Eken är ett bra exempel: tidigt på våren är bladen lättätna, men längre in på sommaren blir de alltmer svårsmälta för växtätare när ämnen som tanniner lagras in. På så sätt minskar skadorna under den period då angreppen annars hade kunnat bli som störst.

Det kemiska försvaret kan fungera på olika sätt. Ibland finns de ämnen som gör trädet giftigt eller svårsmält hela tiden, i andra fall bildas det när trädet väl angrips – ett så kallat inducerat försvar. Fördelen är att trädet sparar energi när hotet är litet, men snabbt kan växla upp skyddet vid behov.

När trädet står emot genom att tåla skador

Ett mindre känt men intressant försvar är tolerans. I stället för att stoppa angriparen helt kan trädet klara sig genom att kompensera för skadorna, till exempel genom ökad tillväxt eller förbättrad fotosyntes. Det innebär att angreppet inte nödvändigtvis leder till långsiktiga negativa effekter.

Tolerans har hittills inte studerats så mycket, men det är ett intressant alternativ för framtidens växtskydd.

– En stor fördel är att toleranta växter inte driver fram samma motanpassningar hos skadegörare som andra försvarsstrategier, säger Christer Björkman.

Variation kan rädda skogen

När helt nya angripare etablerar sig kan konsekvenserna bli dramatiska, som vid almsjukan och askskottsjukan, där stora delar av bestånden har slagits ut. En viktig lärdom är att variation inom en art ökar chansen att några individer klarar sig.

Mot ett mer hållbart växtskydd

Forskningen vid SLU och på andra håll visar att det finns flera nya sätt att stärka trädens motståndskraft mot angripare. En spännande möjlighet är att på förhand förbe­reda växtens försvarssystem så att det snabbare och effektivare aktiveras vid ett verkligt angrepp. Det kan liknas vid ett immunsystem i beredskap. Kunskapen ökar också om hur nyttiga mikroorganismer, svampar och bakterier som lever i eller kring rötterna, kan bidra till växtens försvar.

– Forskningen om växternas försvar är inte bara spännande utan också högst relevant för framtidens växtskydd, säger Christer Björkman.

Läs mer 

Trädens eget försvar kan bidra till framtidens växtskydd
Christer Björkman, Xiaoning (Nina) Zhang, Anna Lundmark & Adriana Puentes