Digital precisionsavel - ökad välfärd och produktion hos mjölkkor
Vi har studerat hur sociala interaktioner hos kor påverkar produktionen för att ge praktiska råd till mjölkbönder. Med den här kunskapen kan vi i framtiden bedriva avel på mjölkavkastning, där sociala interaktioner mellan kor byggs in i avelsmodellen.
Det är lätt att börja tänka på rent fysiska faktorerna när det kommer till djurhållning, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Vi har studerat hur sociala interaktioner hos kor påverkar spridning av juverinflammation för att på så sätt ge praktiska råd till mjölkbönderna. Ett mål med forskningsprojektet var också att ta fram kunskap för att i framtiden kunna bedriva avel på mjölkavkastning, där sociala interaktioner mellan kor byggs in i avelsmodellen, för att på så sätt kunna öka produktion och samtidigt öka djurvälfärden.
Vi har samlat in ett världsunikt datamaterial från två ladugårdar med lösdrift med ca 200 kor på vardera gård. Med hjälp av UWB-teknologi har vi i tre års tid registrerat positionen på varje ko en gång per sekund. Vi vet dessutom hur många kalvar en ko har fått, hur länge den har blivit mjölkad, och mycket mer. Genom att analysera dessa data har vi kunnat upptäcka vilka egenskaper som styr kornas benägenhet att ta kontakt med andra kor. Vi har också upptäckt en ”dagiseffekt” där vuxna kor födda inom sju dagar efter varandra visade mer ihållande kontakt än med resten av besättningen. Denna kunskap är användbar för lantbrukarna när de ska avgöra vilka kor som ska gå tillsammans.
På en av gårdarna har vi dessutom samlat in mjölkprover varannan vecka på alla kor över en period på 18 veckor. Vi har artbestämt bakterier i mjölkproverna och de bakterier som är mest troligt kopplade till juverinflammation använde vi DNA-teknik för att särskillja på stammar inom arter. På så sätt kunde vi följa hur bakterierna spreds mellan individer.
Det visade sig att den genomsnittliga infektionstiden var kort för Staphylococcus epidermidis och Staph. haemolyticus samt att det inte fanns tecken på att den överfördes mellan individer. Denna kunskap ifrågasätter behovet av att behandla med antibiotika mot Staph. epidermidis och Staph. haemolyticus, vilket i så fall skulle kunna minska användandet av antibiotika.
Den kunskap vi har tagit fram i projektet kommer att ligga till grund för framtida studier där vi tittar på hur sociala interaktioner mellan kor kan byggas in i avelsmodeller för mjölkavkastning, för att på så sätt kunna öka produktion och samtidigt öka djurvälfärden.
Publikationer inom projektet
Kontakt
-
PersonLars Rönnegård, ForskareHBIO, Kvantitativ genetik och husdjursavel