Foto av kor inomhus i en lösdriftsanläggning vid kliborsten.
Foto: Lisa Chröisty, SLU

Korsningsavel hos mjölkkor – nya avelsverktyg för mer uthållig mjölk- och köttproduktion

Sidan granskad:  2025-12-02

Korsningsavel har under lång tid varit en naturlig del av avelsarbetet inom vissa djurslag, framför allt hos gris och fågel. Huvudsyftet med Julie Clasens doktorandprojekt var att studera systematisk korsning och andraavelsverktyg svenska mjölkkobesättningar.

Bakgrund

Korsningsavel har under lång tid varit en naturlig del av avelsarbetet inom vissa djurslag, framför allt hos gris och fågel. Intresset för korsningsavel inom mjölkkor har ökat under de senaste åren, men renrasavel är fortfarande dominerande.

Aveln inom ras, särskilt inom holsteinrasen internationellt, har lett till problem som nedsatt fruktsamhet, försämrad hälsa och kortare livslängd i många länder. I en del länder, som Nya Zeeland, har korsningsavel blivit ett gängse sätt att undvika dessa problem. Avelsverktyg som t ex könssorterad sperma och genomiska avelsvärden tillgängliga vid tidig ålder i kombination med användning av köttrassperma ger nya möjligheter för korsning inom mjölkproduktionen.

Om projektet

Huvudsyftet med Julie Clasens doktorandprojekt var att studera systematisk korsning och andraavelsverktyg svenska mjölkkobesättningar. Julie undersökte ekonomiska och genetiska konsekvenser av att införa korsningar mellan SRB och holstein i en svensk medelbesättning i samband med användning av könssorterad sperma, köttras-semin och genomisk avelsvärdering. Julie studerade även en bevaringsstrategi för besättningar med SKB där de minst värdefulla korna korsas med SRB.

I en enkätstudie, frågade Julie svenska lantbrukares om deras åsikter om användning av könssorterad sperma, köttras-semin, genomisk avelsvärdering, mjölkraskorsning och embryoöverförning.

Den sista delen av doktorandprojektet handlade om att undersöka en metod för genomisk avelsvärdering av korsningsdjur genom att använda en sammanfattning av SNP-effekter om man inte har genomisk data från alla de raser som ingår i korsningen.

Korsning med SRB och holstein förbättrar det ekonomiska resultat i besättningen

I den första simuleringsstudien jämfördes besättningsstruktur samt produktionsresultat och ekonomiskt resultat för besättningar med renrasiga kor och besättningar med korsningskor. Vi använde simuleringsprogrammet SimHerd Crossbred för detta. Vi undersökte både för konventionell och ekologisk produktion, eftersom medeltal för kornas resultat och kostnader och intäkter skiljer sig mellan dessa produktionssystem. Simuleringen visade att det ekonomiska resultatet för mjölkproducenter förbättras när man går från en renrasig besättning till en besättning med korsning och det gäller för såväl konventionell som ekologisk produktion.

I en senare simuleringsstudie använde vi resultaten från SimHerd Crossbred för simulering av den genetiska utvecklingen i besättningen med simuleringsprogrammet ADAM. Användning av könssorterad sperma, köttras-semin och genomisk analys av renrasiga djur ökar det genetiska nivån. Om det finns 30% F1-korsningar minskar den genetiska nivån i besättningen, för att korsningskorna produceras av de genetisk sämsta korna i den renrasiga kärnan. Trots detta överväger fördelarna vid korsning den genetiska förlusten, och det samlade ekonomiska resultatet blir  bättre än i en renrasig besättning.

Korsning kan potentiellt bevara gamla nötraser

Vi använde också SimHerd Crossbred för att undersöka hur mycket det ekonomiska resultatet kan ökas i en besättning med lantras-kor (SKB) om man korsar 25% av korna med SRB. Som förväntad blev det en ganska stor ekonomisk ökning, men ökningen var inte tillräcklig för att täcka det ekonomiska stödet för renrasiga lantrasdjur från staten. Tillsammans med marknadsföring av nischprodukter från lantraser, kan korsning medverka i bevarandet av hotade raser, då mjölkavkastning och slaktutbyte kan ökas från besättningen och därför bevara besättningar med dessa djur. Dock kräver det att korsningsstrategin kontrolleras noggrant.

Lantbrukare gillar olika avelsverktyg

Vår enkätstudien som utfördes under hösten 2020, visade att svenska lantbrukare har stor preferens för användning av könssorterad sperma och köttras-semin. När enkäten gjordes användes dessa verktyg bara vid 10-15% av alla insemineringar, vilket betyder att det fanns utrymme för att öka deras användning. Lantbrukarna var också positivt inställda till genomisk analys, om mjölkpriset inte är för ostabilt. Vad gäller mjölkraskorsning fanns det två grupper av lantbrukare: de som gillade mjölkraskorsning och de som var starkt emot det. Embryoöverförning visade sig inte att vara populärt hos lantbrukarna om de skulle spola egna djur. De var dock neutralt inställda för att köpa in embryon.

Genomisk avelsvärdering av korsningskor

När Julie skrev sin avhandling fanns ingen kommersiell avelsvärdering för korsningsdjur i de europeiska länderna. Hittills har man inte haft tillräckligt med genotyper från korsningsdjur för att kunde göra genomisk avelsvärdering. En annan utmaning är att många korsningsdjur är treraskorsningar av typen ProCross och  inget land har tillgång till data från alla tre raser  som ingår i ProCross-systemet. Syftet med studien var att hitta en metod för genomisk avelsvärdering, där man inte behöver genotypisk information från de rena raserna i referenspopulationen. Istället grundas avelsvärderingen på sammanfattande data om de olika raserna.

Länkar

Kontakt