Effekter av träningsintensitet och utfodringsstrategi på växande hästars utveckling, prestation och hälsa

Bakgrund

Skador i rörelseapparaten är en vanlig orsak till att både rid- och travhästar inte kan prestera som ägaren hoppats och är, åtminstone hos ridhästar, den vanligaste orsaken till avlivning. Dagens forskning antyder att det är viktigt med fysisk aktivitet för den unga hästen för att kroppens vävnader skall utvecklas på bästa sätt och göra hästarna ”hållbara” i vuxen ålder. Det finns dock mycket få studier på hur olika träningsintensiteter i ung ålder påverkar hästarnas hälsa. Hos trav-och galopphästar påbörjas lättare träning vid 1,5 års ålder och vid 2 års ålder ökas intensiteten. Forskning kring hur olika träningsstrategier fungerar i ett långsiktigt perspektiv saknas dock och idag utvecklas träningsmetoderna i många fall genom ”trial and error” där få dokumenterar sina erfarenheter eller har metoder att upptäcka och se sambanden mellan träning och ohälsa.

1. Effekter av träning

För travhästar är träning under mer eller mindre syrefri energiförsörjning viktig för att förbättra prestationsförmågan men den typen av träning är också associerad med stor värmeproduktion, stor muskelglykogenanvändning och produktion av mjölksyra och vätejoner, faktorer som snabbt påverkar prestationen negativt och hästen blir trött. Hos en trött häst ökar risken för att den överbelastar sina vävnader och/eller gör motoriska misstag som leder till skada. För hästar tar det också förhållandevis lång tid att återhämta sina muskelglykogendepåer. Regelbunden intensiv träning kan därför innebära att depåerna successivt reduceras vilket är kopplat till sänkt prestation. En reducerad träningsmängd i högre hastigheter kan göra att muskelglykogendepåerna ”sparas”.

2. Utfodringens betydelse

Utfodring med stärkelserikt kraftfoder ökar risken för hälsoproblem (tex kolik och ev korsförlamning) och utvecklandet av beteendestörningar. Det finns ett flertal fördelar med att utfodra hästar i träning med enbart energirikt vallfoder jämfört med mycket stärkelserikt kraftfoder, både prestationsmässigt och hälsomässigt. Hästar som utfodras med en stor andel vallfoder har bland annat lägre mjölksyranivåer efter arbete, en större vätskereservoar och en mer stabil mikroflora i grovstarmen. 

Fysisk aktivitet påverkar sannolikt också aptitregleringen hos häst och hästens förmåga att balansera energiintaget på ett mer komplext sätt än att bara öka energiintaget motsvarande energiförlusten. I dagens hästhållning förkommer båda ytterligheterna av aptitproblem men betydelsen av fysisk aktivitet är inte undersökt hos unga hästar.

3. Genomförandet

I det här projektet har 16 varmblodiga travhästar tränats med målet att komma till start före 4 års ålder. Studien startade när hästarna var 1,5 år gamla och de har under hela tiden utfodrats med energi- och näringsrikt grovfoder (mestadels hösilage) och inget kraftfoder har använts. Spannmålsbaserat kraftfoder ökar risken för problem som kolik, korsförlamning, magsår och beteendestörningar och har också visat sig ge mer mjölksyra i blodet samt lägre blodsocker och blod-pH under arbete, något som är förknippat med trötthet och sänkt prestationsförmåga. I syfte att minska risken för utfodringsrelaterade hälsoproblem har vi i denna studie undersökt om det är möjligt att träna unga travhästar till ett startmässigt skick utan att utfodra dem med kraftfoder. Dessutom, i syfte att minska mängden träningsrelaterade hälsoproblem, som t.ex. hältor, har vi i studien även undersökt hur en minskad snabbjobbsdistans påverkar förmågan att komma till start. Hästarna i studien kördes in i september som ettåringar och alla 16 fick samma grundträning fram till mars som tvååringar. I mars när hästarna fyllde två år delades de in i två grupper och den ena gruppen lottades till ett träningsprogram med 30% kortare snabbjobb än den andra gruppen. Grupperna konstruerades så att de skulle vara likvärdiga med avseende på faktorer som kan påverka prestationsförmågan (härstamning, uppfödare, exteriör och muskelfibersammansättning). Grupperna tränades lika ofta och i samma hastigheter.

Resulat

Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt
grovfoder och tränas över kortare distanser än normalt kan gå premielopp och komma till start i minst lika stor omfattning som hästar i konventionell träning utfodrade med kraftfoder samt ha en mycket god utfodringsrelaterad hälsa.

1. Prestationer

Det var ingen skillnad mellan träningsgrupperna i andelen hästar som klarade premielopp, kvallopp och kom till start (Tabell 2). Projekthästarna klarade premielopp och kvallopp i högre omfattning än resten av årskullen som var i träning och också i högre omfattning än sina syskon på mammans sida. Syskonen var efter hingstar med högre avelsindex än projekthästarna och kan därför förväntas ha större potential än hästarna i projektet. Det var ingen skillnad i andelen hästar som kom till start före fyra års ålder mellan projekthästarna och syskonen eller resten av årskullen. Dessa resultat tyder starkt på att en foderstat bestående av ett energirikt hösilage och helt utan kraftfoder inte är något hinder för att klara premielopp, kvallopp och komma till start före fyra års ålder.

Effekt av kortare snabbjobb Hästarna i den korta gruppen tappade färre träningsdagar på grund av hälsoproblem än hästarna i kontrollgruppen vilket antyder att längre snabbjobbsdistanser påverkar hälsan mer negativt än kortare distanser. Eftersom hästarna i den korta gruppen startade i samma omfattning som hästarna i kontrollgruppen verkar en reducering av snabbjobbsdistansen med 30% inte vara något hinder för att klara premielopp, kvala och komma till start. Det var ingen skillnad mellan träningsgrupperna i mjölksyra efter arbete eller mjölksyratröskel. Hästarna i den korta gruppen hade dock sämre arbets- och återhämtningspuls än hästarna i kontrollgruppen men detta verkar inte ha påverkat förmågan att komma till start. Jämfört med hur 2- och 3-åriga travhästar i Sverige tränas idag så verkar projekthästarna i genomsnitt ha gått mindre snabbjobbssträcka. I en undersökning med 39 av de största svenska proffstränarna var den vanligaste distansen som användes vid heatträning av 2- och 3-åriga hästar 2000 m och den totala planerade sträckan snabbjobb per vecka i genomsnitt 6571 m. Hästarna i studien gick bara vid några få tillfällen jobb längre än 1600 m och den genomsnittliga planerade distansen snabbjobb per vecka för båda träningsgrupperna var 5368 m, d.v.s. 1200 m mindre än för många proffstränade travhästar. Vi kan med detta som bakgrund rekommendera att man använder sig av kortare distanser än 2000 m vid heatträning och en kortare total snabbjobbssträcka per vecka till 2- och 3-åriga hästar än vad som är brukligt idag då detta inte verkar påverka förmågan att kvala och komma till start negativt och tycks kunna orsaka färre hälsoproblem.

2. Utfodring

Den utfodringsrelaterade hälsan hos hästarna i projektet var mycket god. Så länge hästarna sköttes enligt normala rutiner förekom inte ett enda fall av vare sig kolik, korsförlamning eller beteendestörningar. Enligt tidigare rapporter skulle dessa problem ha förekommit 1–4 gånger var under studien. Hösilaget som utfodrades hade ett energiinnehåll på mellan 10,2 och 11,7 MJ omsättningsbar energi per kg torrsubstans vilket är jämförbart med energiinnehållet i havre. Hösilaget utfodrades med fri tillgång och som grundregel fick det aldrig finnas mindre än 2 kg hösilage kvar i boxen. I hagen utfodrades hösilaget i utfodringsstationer och för dessa 16 hästar var det viktigt att det inte var färre än tre stationer för att alla skulle få plats att äta tillräckligt. Tillväxten hos hästarna i studien var minst lika bra som i tidigare studier. Från 1,5–4 års ålder ökade de 12 cm i mankhöjd och 100 kg i kroppsvikt och var i december som 3-åringar i genomsnitt 161 cm höga och 500 kg tunga. Rumpmuskulaturens innehåll av energi i form av muskelsocker (glykogen) mättes också på hästarna eftersom ett lågt innehåll kan påverka prestationen negativt. Resultaten visade att glykogeninnehållet var lika högt som tidigare observerats hos kraftfoderutfodrade travhästar. Vi har också sett att hästarna behöver mer än 2 dygn för att lagra upp glykogenförråden efter ett tuffare snabbjobb (3 heat), vilket också stämmer med tidigare observationer på kraftfoderutfodrade hästar. Kroppshullet höll sig, på en skala från 1–9, mellan 4,8 och 5,0 vilket är likt tidigare rapporter och verkar vara ett lämpligt hull för den här typen av prestationer. På bilderna på nästa sida kan du se exempel på hur hästarna i projektet såg ut som 2- och 3-åringar.

Projektet finansierades av Travskolan Wången, Institutionen för Husdjurens utfodring och Vård, SLU, Svensk Travsport, ATG, Hästnäringens Nationella Stiftelse samt Trioplast AB.

Resultaten från unghästprojektet ingår i en avhandling med titeln:

A Forage-Only Diet and Reduced High Intensity Training Distance in Standardbred Horses samt Growth,Health and Performance av Sara Ringmark