Ett tångliknande verktyg med en rund mätare och texten Harpenden Skinfold Caliper. Foto.
En så kallad Harpenden skinfold caliper, ett enkelt verktyg som liknar ett skjutmått, användes för att mäta tjockleken på hudvecken i studien. Verktyget innehåller en dynamometer för konstant tryck. Foto: Josefin Söder

Att mäta tjocklek på hudveck kan skatta andelen kroppsfett hos hundar

Sidan granskad:  2026-01-30

Att mäta tjocklek på hudveck visade sig vara en tillförlitlig metod för att skatta andelen kroppsfett hos hundar och metoden skulle kunna bli ett naturligt hjälpmedel i klinisk verksamhet i framtiden. Det framgår av en ny studie från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Det finns ett behov av nya kliniska metoder för att mer precist kunna skatta hundars kroppsfettprocent, både för förebyggande arbete och vid behandling av övervikt. En studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Köpenhamns universitet har därför undersökt tillförlitligheten av objektiva mätningar av hudveckstjocklek, samt sambandet mellan dessa mätningar och total kroppsfettprocent mätt med den idag mest tillförlitliga metoden. Hudveckstjockleken mättes med ett enkelt manuellt instrument som länge använts inom humanmedicinen, en så kallad kaliper (skjutmått med konstant tryck) med namnet Harpenden skinfold caliper.

Tjugotre hundar, avlivade av orsaker som inte var kopplade till studien, undersöktes avseende hull, kroppsvikt, hudveckstjocklek och total kroppsfettprocent med hjälp av en röntgenmetod som kallas dual-energy x-ray absorptiometry. Hundarna representerade 14 raser, var minst ett år gamla och var allt från underviktiga till feta. Två observatörer genomförde upprepade mätningar av hudveckstjockleken och avläste varandras resultat på tre kroppsregioner där hundar typiskt lagrar fett under huden.

Mätningarna av hudveckstjocklek visade mycket hög tillförlitlighet för samtliga kroppsregioner, både inom och mellan observatörerna. Den kombination som visade starkast samband med total kroppsfettprocent var hudveckstjockleken över revbenen (i samspel med hundens kroppsvikt) tillsammans med hudveckstjockleken i nackskinnet. Totalt kunde 73 procent av variationen i kroppsfettprocent, som uppmätts med den jämförande metoden, förklaras av dessa värden. För hundar under 10 kilo var dock skattningen mindre träffsäker.

I framtiden kan mätningar av hudveckstjocklek komma att bli ett naturligt hjälpmedel i klinisk verksamhet för att mer precist kunna skatta hundars kroppsfettprocent. Större studier som följer förändringar i hudveckstjocklek över tid vid exempelvis viktminskning eller fysisk aktivitet blir nästa steg för att bättre kunna bedöma metodens kliniska användbarhet.

Referens

Söder J, Svenningsen IE, Larsen JB, Rasmussen MH, McEvoy FJ, Stenberg K, Bergh A and Bjørnvad CR (2025). Objective measurements of skinfold thickness with a caliper show a significant relationship to total body fat percentage in dogs. Front. Vet. Sci. 12:1656855.

Finansiering

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finansierade lönen för postdoktor Josefin Söder. Anna Bergh och Charlotte Reinhard Björnvad mottog finansieringen. Josefin Söder erhöll forskningsmedel för studier på hund från Amanda Personnes fond, Ingeborg Ögrens fond samt Birgitta Carlssons fond, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.

 

Kontakt