Mys möter vetenskap: Så påverkas katternas välfärd på kaféet

Interaktioner med katter kan ha en positiv inverkan på människors välmående. Kontakt med djur förknippas ofta med minskad stress och ökad känsla av lugn. Samtidigt saknar många möjlighet att hålla egna sällskapsdjur. Som ett svar på detta växande behov etablerades de första djurkaféerna i Japan i början av 2000-talet. På dessa kaféer kan besökare, utöver att fika, också umgås med djur, ofta katter. I Sverige öppnade det första kattkaféet i Stockholm 2019. 

Tidigare forskning om kattkaféer har till stor del fokuserat på de positiva effekterna för människan. Däremot har kattens perspektiv fått betydligt mindre uppmärksamhet. Från studier av katter i privata hem, laboratoriemiljöer och på katthem vet vi att förändringar i både den fysiska och sociala miljön påverkar kattens välfärd. Detta väcker frågor om hur katter påverkas av att vistas i en publik och socialt intensiv kafémiljö. 

I detta projekt undersökte vi hur katter på ett kattkafé använder det tillgängliga utrymmet och de resurser som finns, samt hur de interagerar med varandra och med besökare. Katterna uppvisade individuella skillnader i beteende och preferenser, exempelvis i valet av viloplatser. Samtidigt framträdde ett tydligt mönster: när antalet besökare ökade valde katterna i större utsträckning att vistas på högre nivåer i lokalen, såsom hyllor och möbler. Dessa platser kan fungera som viktiga resurser som gör det möjligt för katterna att observera omgivningen och själva reglera sociala interaktioner. 

Resultaten visar på vikten av att utforma kattkaféer med hänsyn till katters behov av kontroll, valfrihet och möjlighet att dra sig undan. Detta är särskilt relevant i en miljö där katterna i genomsnitt mötte 59 nya människor per dag, och upp till 134 olika människor under en helgdag. För katterna innebär kattkaféet därmed inte enbart en social miljö, utan också en form av arbetsplats. 

För att säkerställa att katter i föränderliga miljöer kan upprätthålla en god välfärd över tid behövs fortsatt forskning om långsiktiga effekter av frekventa mänskliga interaktioner. Om kattkaféer ska bidra till välmående behöver både människans och kattens behov beaktas, med kattens välfärd som en central utgångspunkt. 

Länk till publikationen 

Hirsch et al., 2025. Cats in a Cat Café: Individual Cat Behavior and Interactions with Humans. Animals. 7;15(22):3233. doi: 10.3390/ani15223233

Kontakter

Elin Hirsch, PhD, forskare i etologi

Maria Andersson, Docent, forskare i etologi och antrozoologi