Invasiva arter

Senast ändrad: 11 augusti 2023
Växter under vattenytan. Foto.

Flera delar av institutionens verksamhet berör problematiken med invasiva arter. Vi övervakar förekomst och utbredning av invasiva arter, modellerar spridningspotential, forskar på invasiva arters ekologi och effekterna av invasioner på akvatiska ekosystem.

Vår kompetens, kunskap och erfarenhet inkluderar bland annat:

  • Övervakning – institutionen har omfattande expertis kring utformningen av miljö­­övervaknings­program. Forskare från institutionen har till exempel designat och föreslagit ett övervaknings­program för främmande evertebrater i Mälaren och ett program för översvämningsmyggan Aedes sticticus.
  • Effekter på ekosystem – institutionen undersöker hur invasiva arter påverkar ekosystemen (exempelvis biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och näringsvävar).
  • Bedömning av risk för spridning och invasioner – vi arbetar med modeller som kan användas för att göra riskbedömningar för var specifika arter kan trivas, bland annat har en modell för vandrarmusslan utvecklats och modeller för vattenpest håller på att utvecklas.

Pågående projekt och uppdrag

  • David Angeler med kollegor från USA (Craig Allen) forskar om effekterna av miljöproblem, inklusive främmande invasiva arter, på ekologisk resiliens.
  • Med DNA-metoder undersöks hur sjögull har spridits i Sverige sedan den blev inplanterad på 1800-talet. I projektet deltar Stefan Bertilsson med kollegor.
  • Från den biologiska övervakningen finns observationer av främmande arter, både sådana som är invasiva och sådana som potentiellt kan bli invasiva. Datat används bland annat för att analysera konsekvenser av invasioner och spridningspotential
  • Datavärdskap. Institutionen är datavärd för biologiska och vattenkemiska data som samlats in från sjöar och vattendrag inom nationell och regional miljöövervakning.

Genomförda projekt

EXTREAM - invasiva arters påverkan på ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag

Målet med det nyligen avslutade projektet (alla resultat är ännu inte publicerade) var att kvantifiera invasiva arters påverkan på ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag. Projektet genomfördes i samarbete med ekonomer från SLU.

Projektet bestod av  fyra delar:

  • Effekter av invasiva arter på ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster
  • Kopplingar mellan invasiva arter, biologisk mångfald och stabiliteten hos ekosystemfunktioner
  • Modellering av utbredning och förutsägelser om effekter av invasiva arter i större rumsliga skalor
  • Ekonomisk utvärdering och förslag på förvaltningsåtgärder.

Makrofyter och svampar som angriper al användes som modellorganismer. Brendan McKie, David Angeler och Kristina Tattersdill medverkade från institutionen. EXTREAM genomfördes i samarbete med institutionen för ekonomi (Ing-Marie Gren) och Artdatabanken (Ulf Bjelke). Projektet finansierades av Formas.

AquAliens

Forskningsprogrammet AquAliens genomfördes 2002–2007, i samarbete med bland annat Göteborgs universitet. Målet med AquAliens var bland annat att undersöka var och hur främmande akvatiska arter kan utgöra ett hot mot ekosystemfunktioner och ekonomi, och hur man kan bedöma dessa risker.

Algen gubbslem

Algblomningar av gubbslem (Gonyostomum semen) blir allt vanligare i sydsvenska skogssjöar. Arten dominerar totalt växtplanktonbiomassan i de sjöar där den förekommer. Gubbslem är en inhemsk art, men tycks sprida sig norrut. Blomningar är störande för badgäster då algen orsakar klåda. Ekosystemen påverkas också, eftersom gubbslem inverkar på trofiska samband mellan plankton och primärkonsumenter. Från institutionen har bland annat Stina Drakare, Richard Johnson, Willem Goedkoop och Tobias Vrede jobbat med gubbslem.

Karin Johanssons doktorandprojekt handlade om gubbslem:

Cyanobakterien Raphidiopsis raciborskii

Cyanobakterien Raphidiopsis raciborskii har tropiskt ursprung men finns numer över nästan hela världen. I sitt doktorandprojekt har Carlotta Meriggi bland annat arbetat med en artsfördelningsmodell (på engelska kallad Species Distribution Model, SDM) som visar att det finns särskilt gynnsamma livsmiljöer för bakterien i de sydöstra delarna av Sverige, men hittills har ingen spridning av bakterien i Sverige påvisats.

DESTRESS

I projektet DESTRESS undersöktes interaktioner mellan invasiva arter och andra stressfaktorer (till exempel eutrofiering och hydromorfologisk påverkan). Från instiutionen deltog bland annat Brendan McKie.

Vandrarmussla

Vandrarmussla (Dreissena polymorpha) är en invasiv art som introducerades i Sverige på 1920-talet och har sin huvudsakliga utbredning i östra Svealand.

På institutionen jobbar bland annat Ulf Grandin, Willem Goedkoop, Richard Johnson och Tobias Vrede med vandramusslans ekologi och spridning, samt med övervakning av arten.

Vattenpest

Vattenväxten vattenpest (Elodea canadensis) har funnits i Sverige i mer än hundra år men sprider sig fortfarande. I sitt doktorandprojekt visade Kristina Tattersdill hur vattenpest påverkar ekosystemen i de sjöar där den finns.

Översvämningsmyggan Aedes sticticus

Översvämningsmyggan (eg. vårsvämmygga) Aedes sticticus räknas som en inhemsk stickmyggeart, men dess stora populationsutveckling i bland annat Nedre Dalälven och Värmland under de senaste 20 åren liknar mönstret för invasiva arter. Under översvämningsperioder kläcks ett stort antal myggor på väldigt kort tid, vilket orsakar problem för lokalbefolkningen. I Nedre Dalälven, Värmland och Stockholmsregionen har bekämpning med det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac-G skett på senare år. 

Institutionen har bidragit med:

Populärvetenskapligt

Vetenskapliga artiklar och rapporter (urval)

  • Bjelke U, Boberg J, Oliva J, Tattersdill K & McKie B (In press). Dieback of riparian alder caused by the Phytophthora alni complex: projected consequences for stream ecosystems. Freshwater Biology.  
  • Eriksson M (2005). Sjögull (Nymphoides peltata) i Galten - en möjlig invasionsart . Sveriges lantbruksuniversitet. (Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys,  2005:4).
  • Goedkoop W, Naddafi R & Grandin U (2011). Retention of N and P by zebra mussels (Dreissena polymorpha Pallas) and its quantitative role in the nutrient budget of eutrophic Lake Ekoln, Sweden. Biological Invasions 5: 1077–1086.
  • Grandin U (2005). Miljöövervakning av främmande växt- och evertebratarter i sötvatten i Sverige. Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2005:19.
  • Grandin U (2005). Möjligheter till miljöövervakning av främmande evertebrater i Mälaren – en pilotstudie. Uppsala: Institutionen för miljöanalys. (Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys,  21).
  • Grandin U & Larson D (2007). Dykinventering av vandrarmussla i Mälaren och Hjälmaren Rapportering av uppdrag 216 0634 (del 2) från Naturvårdsverket. Uppsala: Institutionen för miljöanalys. (Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys,  2007:27).
  • Hallstan S, Grandin U & Goedkoop W. Current and modeled potential distribution of the zebra mussel (Dreissena polymorpha) in Sweden Biological Invasions 12 (1), 285-296
  • Hallstan S (2005) Global warming opens the door for invasive macrophytes in Swedish lakes and streams. Intern rapport 2005:27 Institutionen för Miljöanalys, SLU
  • Hallstan S, Trigal C, Johansson KSL & Johnson RK (2013). The impact of climate on the geographical distribution of phytoplankton species in boreal lakes. Oecologia, 173: 1625-1638.
  • Johansson KSL, Trigal C, Vrede T, Rijswijk P, Goedkoop W & Johnson RK (2016) Algal blooms increase heterotrophy at the base of boreal lake food webs – evidence from fatty acid biomarkers. Limnology and Oceanography.
  • Johansson KSL, Vrede T, Lebret, K &Johnson RK (2013) Zooplankton feeding on the nuisance flagellate Gonyostomum semen. PLoS ONE, 8: e62557.
  • Johansson KSL, Trigal C, Vrede T &Johnson RK (2013) Community structure in boreal lakes with recurring blooms of the nuisance flagellate Gonyostomum semen. Aquatic Sciences, 75: 447-455.
  • Larson D (2003) Predicting the threats to ecosystem function and economy of alien vascular plants in freshwater environments. Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2003:7.
  • Larson D (2007) Growth of three submerged plants below different densities of Nymphoides peltata (S. G. Gmel.) Kuntze. Aquatic Botany 86: 280-284.
  • Larson D (2007) Reproduction strategies in introduced Nymphoides peltata populations revealed by genetic markers Aquatic Botany 86: 402-406.
  • Larson D & Willén E (2006) Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 100: 5-15.
  • Larson D & Willén E (2007) Biodiversity vs. invasibility in Swedish lakes invaded by Elodea. Ur: Biological Invaders in Inland Waters: Profiles, Distribution and Threats. Gherardi F (red.). Springer Science and Business Media. ISBN: 978-1-4020-6028-1. 733 s.
  • Larson D (2007) Non-indigenous freshwater plants. Doktorsavhandling. Institutionen för miljöanalys, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae vol. 2007:15. 42 s.
  • Larsson D & Willén E (2006) Spridningsmekanismer hos sjögull i systemet Väringen-Arbogaån-Galten. Institutionen för Miljöanalys, SLU. (Resultatrapport till finansiärer och avnämare).
  • McKie B, Goedkoop W, Levanoni O, Nissel J, Angeler D & Johnson RK (2011) Final Report Development of alternative approaches for monitoring the effects of the mosquito control agent Bti on ecosystems of the Dalälven catchment. Report to the Swedish EPA (English, with extended abstract in Swedish)
  • McKie B, Taylor A, Nilsson T & Goedkoop W (2015) Kvantifiering av ekosystemeffekter av Bti2-användning i Nedre Dalälven. Bilaga 2. Redovisning av uppdrag NVL04371L14. Bilaga till Naturvårdsverket 2015. Att utvärdera effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor. Redovisning av ett regeringsuppdrag. NV-05266-13.
  • Naturvårdsverket (2015) Att utvärdera effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor. Redovisning av ett regeringsuppdrag. NV-05266-13.
  • Trigal C, Hallstan S, Johansson K & Johnson RK (2013) Factors affecting occurrence and bloom formation of the nuisance flagellate Gonyostomum semen in boreal lakes. Harmful Algae, 27:60-67.
  • Willén E (2004) Ekologiska konsekvenser av utsättning av främmande arter till sötvattensmiljön. Regeringsuppdrag Naturvårdsverket.
  • Willén E (2004) Sveriges genomförande av konventionen om biologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyper. Regeringsuppdrag Centrum för Biologisk mångfald, SLU.