Vår kompetens, kunskap och erfarenhet inkluderar bland annat:
- Övervakning – institutionen har omfattande expertis kring utformningen av miljöövervakningsprogram. Forskare från institutionen har till exempel designat och föreslagit ett övervakningsprogram för främmande evertebrater i Mälaren och ett program för översvämningsmyggan Aedes sticticus.
- Effekter på ekosystem – institutionen undersöker hur invasiva arter påverkar ekosystemen (exempelvis biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och näringsvävar).
- Bedömning av risk för spridning och invasioner – vi arbetar med modeller som kan användas för att göra riskbedömningar för var specifika arter kan trivas, bland annat har en modell för vandrarmusslan utvecklats och modeller för vattenpest håller på att utvecklas.
Pågående projekt och uppdrag
- David Angeler med kollegor från USA (Craig Allen) forskar om effekterna av miljöproblem, inklusive främmande invasiva arter, på ekologisk resiliens.
- Med DNA-metoder undersöks hur sjögull har spridits i Sverige sedan den blev inplanterad på 1800-talet. I projektet deltar Stefan Bertilsson med kollegor.
- Från den biologiska övervakningen finns observationer av främmande arter, både sådana som är invasiva och sådana som potentiellt kan bli invasiva. Datat används bland annat för att analysera konsekvenser av invasioner och spridningspotential
- Datavärdskap. Institutionen är datavärd för biologiska och vattenkemiska data som samlats in från sjöar och vattendrag inom nationell och regional miljöövervakning.
Genomförda projekt
EXTREAM - invasiva arters påverkan på ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag
Målet med det nyligen avslutade projektet (alla resultat är ännu inte publicerade) var att kvantifiera invasiva arters påverkan på ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag. Projektet genomfördes i samarbete med ekonomer från SLU.
Projektet bestod av fyra delar:
- Effekter av invasiva arter på ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster
- Kopplingar mellan invasiva arter, biologisk mångfald och stabiliteten hos ekosystemfunktioner
- Modellering av utbredning och förutsägelser om effekter av invasiva arter i större rumsliga skalor
- Ekonomisk utvärdering och förslag på förvaltningsåtgärder.
Makrofyter och svampar som angriper al användes som modellorganismer. Brendan McKie, David Angeler och Kristina Tattersdill medverkade från institutionen. EXTREAM genomfördes i samarbete med institutionen för ekonomi (Ing-Marie Gren) och Artdatabanken (Ulf Bjelke). Projektet finansierades av Formas.
AquAliens
Forskningsprogrammet AquAliens genomfördes 2002–2007, i samarbete med bland annat Göteborgs universitet. Målet med AquAliens var bland annat att undersöka var och hur främmande akvatiska arter kan utgöra ett hot mot ekosystemfunktioner och ekonomi, och hur man kan bedöma dessa risker.
Algen gubbslem
Algblomningar av gubbslem (Gonyostomum semen) blir allt vanligare i sydsvenska skogssjöar. Arten dominerar totalt växtplanktonbiomassan i de sjöar där den förekommer. Gubbslem är en inhemsk art, men tycks sprida sig norrut. Blomningar är störande för badgäster då algen orsakar klåda. Ekosystemen påverkas också, eftersom gubbslem inverkar på trofiska samband mellan plankton och primärkonsumenter. Från institutionen har bland annat Stina Drakare, Richard Johnson, Willem Goedkoop och Tobias Vrede jobbat med gubbslem.
Karin Johanssons doktorandprojekt handlade om gubbslem:
Cyanobakterien Raphidiopsis raciborskii
Cyanobakterien Raphidiopsis raciborskii har tropiskt ursprung men finns numer över nästan hela världen. I sitt doktorandprojekt har Carlotta Meriggi bland annat arbetat med en artsfördelningsmodell (på engelska kallad Species Distribution Model, SDM) som visar att det finns särskilt gynnsamma livsmiljöer för bakterien i de sydöstra delarna av Sverige, men hittills har ingen spridning av bakterien i Sverige påvisats.
DESTRESS
I projektet DESTRESS undersöktes interaktioner mellan invasiva arter och andra stressfaktorer (till exempel eutrofiering och hydromorfologisk påverkan). Från instiutionen deltog bland annat Brendan McKie.
Vandrarmussla
Vandrarmussla (Dreissena polymorpha) är en invasiv art som introducerades i Sverige på 1920-talet och har sin huvudsakliga utbredning i östra Svealand.
På institutionen jobbar bland annat Ulf Grandin, Willem Goedkoop, Richard Johnson och Tobias Vrede med vandramusslans ekologi och spridning, samt med övervakning av arten.
Vattenpest
Vattenväxten vattenpest (Elodea canadensis) har funnits i Sverige i mer än hundra år men sprider sig fortfarande. I sitt doktorandprojekt visade Kristina Tattersdill hur vattenpest påverkar ekosystemen i de sjöar där den finns.
Översvämningsmyggan Aedes sticticus
Översvämningsmyggan (eg. vårsvämmygga) Aedes sticticus räknas som en inhemsk stickmyggeart, men dess stora populationsutveckling i bland annat Nedre Dalälven och Värmland under de senaste 20 åren liknar mönstret för invasiva arter. Under översvämningsperioder kläcks ett stort antal myggor på väldigt kort tid, vilket orsakar problem för lokalbefolkningen. I Nedre Dalälven, Värmland och Stockholmsregionen har bekämpning med det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac-G skett på senare år.
Institutionen har bidragit med: