Invasiva arter

Senast ändrad: 22 augusti 2019
Elodea_Tattersdill.jpg

Flera delar av institutionens verksamhet berör problematiken med invasiva arter. Vi övervakar förekomst och utbredning av invasiva arter, modellerar spridningspotential, forskar på invasiva arters ekologi och effekterna av invasioner på akvatiska ekosystem.

Vår kompetens, kunskap och erfarenhet inkluderar bland annat:

  • Övervakning – institutionen har omfattande expertis kring utformningen av miljö­­övervaknings­program. Forskare från institutionen har till exempel designat och föreslagit ett övervaknings­program för främmande evertebrater i Mälaren och ett program för översvämningsmyggan Aedes sticticus.
  • Effekter på ekosystem – institutionen undersöker hur invasiva arter påverkar ekosystemen (exempelvis biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och näringsvävar).
  • Bedömning av risk för spridning och invasioner – vi arbetar med modeller som kan användas för att göra riskbedömningar för var specifika arter kan trivas, bland annat har en modell för vandrarmusslan utvecklats och modeller för vattenpest håller på att utvecklas.

Pågående projekt och uppdrag

  • David Angeler med kollegor från USA (Craig Allen) forskar om effekterna av miljöproblem, inklusive främmande invasiva arter, på ekologisk resiliens
  • I projektet DESTRESS undersöks interaktioner emellan invasiva arter och andra stressfaktorer (till exempel eutrofiering och hydromorfologisk påverkan).
  • Från den biologiska övervakningen finns observationer av främmande arter, både sådana som är invasiva och sådana som potentiellt kan bli invasiva. Datat används bland annat för att analysera konsekvenser av invasioner och spridningspotential
  • Datavärdskap. Institutionen är datavärd för biologiska och vattenkemiska data som samlats in från sjöar och vattendrag inom nationell och regional miljöövervakning.

Genomförda projekt

EXTREAM - invasiva arters påverkan på ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag

Målet med det nyligen avslutade projektet (alla resultat är ännu inte publicerade) var att kvantifiera invasiva arters påverkan på ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag. Projektet genomfördes i samarbete med ekonomer från SLU.

Projektet bestod av  fyra delar:

  • Effekter av invasiva arter på ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster
  • Kopplingar mellan invasiva arter, biologisk mångfald och stabiliteten hos ekosystemfunktioner
  • Modellering av utbredning och förutsägelser om effekter av invasiva arter i större rumsliga skalor
  • Ekonomisk utvärdering och förslag på förvaltningsåtgärder.

Makrofyter och svampar som angriper al användes som modellorganismer. Brendan McKieDavid Angeler och Kristina Tattersdill medverkade från institutionen. EXTREAM genomfördes i samarbete med institutionen för ekonomi (Ing-Marie Gren) och Artdatabanken (Ulf Bjelke). Projektet finansierades av Formas.

AquAliens

Forskningsprogrammet AquAliens genomfördes 2002–2007, i samarbete med bland annat Göteborgs universitet. Målet med AquAliens var bland annat att undersöka var och hur främmande akvatiska arter kan utgöra ett hot mot ekosystemfunktioner och ekonomi, och hur man kan bedöma dessa risker.

Webbsida: www.aqualiens.tmbl.gu.se

Klicka här för att läsa AquAliens slutrapport.

Algen gubbslem

Algblomningar av gubbslem (Gonyostomum semen) blir allt vanligare i sydsvenska skogssjöar. Arten dominerar totalt växtplanktonbiomassan i de sjöar där den förekommer. Gubbslem är en inhemsk art, men tycks sprida sig norrut. Blomningar är störande för badgäster då algen orsakar klåda. Ekosystemen påverkas också, eftersom gubbslem inverkar på trofiska samband mellan plankton och primärkonsumenter. Från institutionen har bland annat Stina DrakareRichard JohnsonWillem Goedkoop och Tobias Vrede jobbat med gubbslem.

Vandrarmussla

Vandrarmussla (Dreissena polymorpha) är en invasiv art som introducerades i Sverige på 1920-talet och har sin huvudsakliga utbredning i östra Svealand.

På institutionen jobbar bland annat Ulf GrandinWillem GoedkoopRichard JohnsonSimon Hallstan och Tobias Vrede med vandramusslans ekologi och spridning, samt med övervakning av arten.

Översvämningsmyggan Aedes sticticus

Översvämningsmyggan (eg. vårsvämmygga) Aedes sticticus räknas som en inhemsk stickmyggeart, men dess stora populationsutveckling i bland annat Nedre Dalälven och Värmland under de senaste 20 åren liknar mönstret för invasiva arter. Under översvämningsperioder kläcks ett stort antal myggor på väldigt kort tid, vilket orsakar problem för lokalbefolkningen. I Nedre Dalälven, Värmland och Stockholmsregionen har bekämpning med det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac-G skett på senare år. 

Institutionen har bidragit med:

  • utveckling av en omfattande uppföljningsdesign för att mäta direkta effekter av bekämpning både på översvämningsmyggorna och på andra organismer
  • forskning om huruvida upprepade bekämpningar har indirekta effekter på olika nivåer i ekosystemen, samt forskning om huruvida behandlingarna leder till lokal eutrofiering. Arbetet har utförts av Brendan McKie och Willem Goedkoop.
  • Rapport: McKie et al. 2011. Development of alternative approaches for monitoring the effects of the mosquito control agent Bti on ecosystems of the Dalälven catchmen.
Dreissenadyk_AnnaWemming_415x230.jpg
Dykinventering är en metod som kan användas för att få kännedom om storleken på musselpopulationerna. Foto: Anna Wemming.
E_can_och_E_nut_KristinaTattersdill_415x230.jpg
Vattenpest (Elodea canadensis) och smal vattenpest (E. nuttallii) är två vattenpestarter som förekommer i svenska sjöar. Foto: Kristina Tattersdill.
Dreissenadyk2_AnnaWemming_415x230.jpg
Vandrarmusslor (Dreissena polymorpha) fotograferade vid dykinventering. Foto: Anna Wemming.
Eloeda_1_KristinaTattersdill_415x230.jpg
Vattenpest (Elodea canadensis), en invasiv vattenväxt som påträffades i Sverige på 1870-talet. Växten kan bilda tjocka mattor på grunda bottnar i sjöar. Foto: Kristina Tattersdill.
Sidansvarig: brendan.mckie@slu.se