Blått leder grönt

Det finns ungefär en miljon kilometer små vattendrag i Sverige. Dessa omfattar både små bäckar och diken, varav de flesta etablerades under förra seklet. Detta gjordes för att dränera våtmarker och öka skogens produktivitet. Många av dessa diken rensas fortfarande och ofta rinner de direkt ut i sjöar och vattendrag. Detta leder till ökad sedimentering och näringstransport nedströms. 

Små vattendrag – och även vissa diken, har ett ekologiskt värde i sig, men deras funktion påverkas av skogsbruk och dikesrensning. Enligt skogsvårdslagen ska små vattendrag skyddas från påverkan vid kalhuggning genom att kantzoner lämnas. Deras struktur och bredd är dock inte strikt reglerat, vilket ofta resulterar i grandominerade, smala (<5 m breda) kantzoner som lätt blåser ner och då inte ger det skydd som eftersträvats. Samtidigt har vi kräver den reviderade skogscertifieringen (FSC) ytterligare "anpassad skötsel" på 5 % av arealen och nya EU-policyer som sannolikt kommer att kräva en ökad andel hyggesfritt skogsbruk. Att tillämpa hyggesfria metoder i breda kantzoner runt alla typer av vattendrag skulle potentiellt öka den ekologiska funktionen genom att skapa flerskiktade skogar med blandade trädslag, samt en ökad biologisk mångfald, vilket kan bidra till ökade sociala och ekonomiska värden. 

Syftet med detta projekt är att förstå i vilken utsträckning kantzoner längs bäckar och diken kan hjälpa till att vända situationen. Från smala, instabila kantzoner och rensade diken utforskar vi en ”win-win”-situation, där biologisk mångfald och vattenkvalitet samtidigt hjälper Sverige nå högt uppställda mål om tillämpning av hyggesfria metoder. Sveriges nätverk av diken och små vattendrag sträcker sig en miljon km och omfattar 15 % av den produktiva skogsmarken. Detta nätverk utgör en ryggrad; en kombinerad blågrön infrastruktur för biologisk mångfald. Dessutom finns stor potential att återställa och förbättra tillståndet i kantzonerna genom att öka inblandningen av lövträd, vilket ger bättre födotillgång för en rad organismer såväl på land som i vatten. Även om vetenskaplig teori säger att detta kommer att gynna många arter, finns det fortfarande inga direkta studier i fält som visar detta. Det är dessutom en avvägning mellan smala och instabila, men intakta kantzoner – och breda kantzoner som brukas med hyggesfria metoder. Vi vet dessutom inte vilken påverkan denna blågröna infrastruktur skulle få på den totala arealen och därmed i vilken påverkan det skulle få på virkesproduktion och ekonomi. Det är också okänt vilka positiva effekter som kan uppstå för samhället, till exempel genom en ökning av skogens sociala och estetiska värden. 

Regelverket i Sverige är mer eller mindre frivilligt för skogsägarna, som utgörs till nästan 80% av privatpersoner och privata företag. Vi kommer att identifiera eventuella politiska hinder och målkonflikter för implementeringen av ett hyggesfritt nätverk, samt utforska möjligheten att ge ekonomiska incitament för implementering. Vi kommer även undersöka hur ekonomiska och miljömässiga konsekvenser fördelas mellan olika intressegrupper.

Slutligen kommer vi att sammanfatta de policyer och det regelverk som ska guida tillämpningen av hyggesfritt längs nätverket av bäckar och diken, samt förstå de ekologiska fördelarna hyggesfria kantzoner för biologisk mångfald på land och i vatten. Vi kommer att ha mätt och kartlagt omfattningen av berörda produktionsskogar och hur detta nya nätverk skulle leda till bättre förbindelser och viltkorridorer genom det svenska landskapet. Slutligen kommer vi att ha identifierat skogsägares och andra aktörers öppenhet för denna förvaltning och hjälpa till att hitta incitament för att främja hyggesfritt med ökade lövinslag i breda kantzoner. Vårt projekt kommer att ge en heltäckande översikt över de politiska, ekologiska, sociala och ekonomiska möjligheterna och avvägningarna för implementering av hyggesfritt skogsbruk i kantzoner längs vattendrag, med målet att främja flerskiktade skogar och biologisk mångfald. Projektet bidrar till att nå flera svenska miljömål (noll övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, myllrande våtmarker, levande skogar, rik mångfald av växt- och djurliv) och mål för hållbar utveckling.