Hanna Weiber post går vidare mot nya utmaningar

Hur var din erfarenhet av att arbeta inom en av SLU:s framtidsplattformar?

– Att arbeta för SLU:s framtidsplattformar innebär att sträva efter att förstå SLU i sin helhet – dess forskare, ämnen, nätverk, externa partners och expertisområden – och identifiera var dessa kan korsbefrukta varandra för att ta itu med komplexa, långsiktiga hållbarhetsutmaningar. Det är ingen lätt uppgift. Att uppmuntra tvärvetenskaplig forskning inom ett system som är utformat för monodisciplinär vetenskap och att arbeta med urbana frågor vid ett universitet som är känt för jordbruksvetenskap har varit en utmaning – men en givande sådan.

– SLU Urban Futures har alltid fungerat som en förändringsagent: man är inte rädd för att prova nya metoder, ställa svåra frågor, uppmuntra nya kontakter och bredda perspektiven. Future Platforms skapar utrymme för nya sätt att tänka och främjar en kultur av mod och nyfikenhet. Det har varit meningsfullt att vara en del av något större – en rörelse som bygger på samarbeten som växer med tiden och skapar förtroende, relationer och gemensam förståelse. På lång sikt är detta grunden för ny kunskap.

Vilka frågor engagerade du dig mest i?

– Innan jag började på SLU arbetade jag mycket med hållbara livsmedelssystem, och jag var verkligen glad över att få vara med i SLU Future Foods podcast ”Meat: The 4 Futures” under ett projektår. Men det jag alltid har brunnit mest för är naturen och grönområden i och omkring stadsområden – och hur naturmiljöer och biologisk mångfald hänger samman med människors hälsa. (Det är i princip alla fyra framtidsplattformar på ett fat!) 

Vilka var dina personliga höjdpunkter?

– Det är en svår fråga! Det som dyker upp nu är utställningen ”Eye for Science”, att tillsammans med kollegor skriva en artikel om barnvänliga städer och lekbiotoper, eller den senaste utställningen om UrbanScapes – som har turnerat från Alnarp till Umeå och Ultuna. Jag tyckte också om att skapa webbplatsen UrbanScapes.slu.se – en plats där vi ville lyfta fram allt som har med städer att göra på SLU, eller ”SLU:s urbana palett av kunskap och nätverk” som vi kallar det på webbplatsen. Men mina två främsta höjdpunkter är mina underbara kollegor och den fantastiska arbetsmiljön. Alnarpsparken har en speciell plats i mitt hjärta och jag har blivit god vän med flera träd där, särskilt hängboken och några av de äldsta ekarna. Jag kommer definitivt att besöka dem då och då.

Hur kan urbanscapes vara en väg framåt för att hantera våra hållbarhetsutmaningar?

Om du menar termen stadslandskap – det kan vara förvirrande i början, men när du förstår att det belyser förekomsten av flera samverkande perspektiv inom ett synfält, vilket uppmuntrar bredare kopplingar och ett mer holistiskt sätt att tänka, kanske du inser att det är ett användbart begrepp när man tar itu med komplexa hållbarhetsutmaningar.  

Med det sagt, för dem som inte redan har för vana att lägga till -scape till allt (jag tittar på er landskapsarkitekter), kan det vara ett begrepp som man behöver vänja sig vid. Ord kan betyda mycket och har kraften att skapa verklig förändring. Det är naturligt att vara skeptisk till nya ord, men ibland är det värt att försöka lära känna dem.

Om du menar webbplatsen urbanscapes, tror jag att det är en plats som kan skapas, återskapas och omformas hundra gånger om. Den erbjuder en fantastisk möjlighet att utveckla kreativa idéer, lyfta fram material som annars inte är så synligt och samla kunskap och publikationer från olika platser och pålitliga källor – serverat på ett fat – för att främja den värdefulla urbana kunskapen vid SLU och kanske hitta nya samarbeten och idéer.

Vilka urbana frågor tror du att SLU bör fokusera på i närtid?

Enkelt: Klimattåliga barnvänliga städer. Som ett universitet med rötter i relationerna mellan människor, natur och landskap har SLU en unik position för att utforska hur barnvänliga städer också kan vara klimattåliga städer. Genom att koppla samman expertis inom ekologi, stadsgrönska, landskapsarkitektur och miljöpsykologi kan SLU bidra till att forma stadsmiljöer som stödjer både framtida generationers välbefinnande och de ekosystem de är beroende av. Det är en naturlig förlängning av SLU:s uppdrag att bidra till hållbara, hälsosamma och inkluderande samhällen. SLU har fantastiska forskare och utmärkt expertis inom detta område, och barnvänlig stadsplanering har länge varit ett av SLU tankesmedjan Moviums fokusområden, genom ett uppdrag från regeringen. 

Jag skulle bli mycket glad om det fanns en blandning av hållbara livsmedelssystem där, och att barn var delaktiga i förvaltningen av stadsskogar! Naturligtvis tänker jag också på den äldre befolkningen, de ensamma, ofta isolerade. De som har svårt att nå grönområden. I framtiden kanske det är du. Lyckligtvis innebär barnvänliga städer oftast hälsosamma landskap för alla, unga som gamla.